lördag 15 april 2017

Två fall i Fiskartorpet


Efter kall och grå långfredag
med snöflingor i luften
så skiner en påskaftonssol
och då beger man sig ut till skogs.
Där man följer vägbeskrivningar
så gott det går.


Mjukt lövfyllt underlag i Hjorthagens skogar.


Vid Artemisgatan byggs sommarens skatbo
av byggmästare
som bygger i stor skala.


Mellan 1890-1893 byggdes Gasverkets anläggning i Hjorthagen.
På bilden gasklocka nummer 4, 95 meter hög,
rymd 200 000 m³ och som byggdes 1932
men lades ned så sent som ned 29 april 2010.
1853 tändes den första gasgatulyktan i Stockholm
och efterfrågan på gas var stor.

Känner mig som komplett novis
när det gäller gasproduktion
så nöjer mig med att konstatera att ytterhöljet
är i grå plåt.
Gasklocka 4 ska rivas enligt planerna och
ersättas med ett 110 meter högt bostadshus med 320 lägenheter
i det som nu kallas Norra Djurgårdsstaden.

Byggföretaget Oscar Properties har fått markanvisning för de två plåtklockorna (3 och 4)
och de schweiziska världsarkitekterna Herzog & de Meuron,
som tidigare ritat olympiastadion i Peking och London Tate Modern
har ritat de nya huset med tillhörande skulpturpark
- byggtid 2018-2021.


Arbetet i Gasverket var hårt och ansträngande
med dålig betalning.
Resvägen ut till Hjorthagen var lång och tidskrävande
så därför kortades arbetstiden från 12 till 10 timmar.


Att klättra på de utanpåliggande stegsystemet
må ha varit en utmaning utan dess like
för de som hade min personlighet
med skräck för höga höjder.


Man får vara glad för att inte ha varit anställd hos Gasverket 1895
i stället gladare för att man inte behöver klättra uppför fasaden
utan i stället bara flanera vidare till fots.


Fortsatt nakna träd i skogarna kring Stora Skuggan
och gårdagens iskalla vindar med flingor i luften
bidrog förmodligen inte till något grönskande.


Fiskartorpets hoppbacke dök plötsligt upp.
Efter idogt uppåtgående så förväntades någonting
högt placerat och lämpligt nog en plats för backhoppning.


På 1890-talet anlades här en hoppbacke
som var byggd i trä och kallades i folkmun för "självmördaren".
På 1930-talet byggdes hoppbacken om eftersom
originalet i trä sågs som brandfarligt.
30 000 åskådare vallfärdade hit för att se de bästa hopparna
ta sats ned för backen, flyga ett 40.tal meter och sedan nå målområdet nere på sjön
Laduviken.


År 2007 genomfördes det "senaste" hoppet i backen.
Och idag 15 april 2017 genomförde jag - icke något hopp -
men däremot två fall i Fiskartorpets hoppbacke.
Lerig om händer och baken
kunde jag dock resa mig upp efter första fallet
men i min färd ned mot sjön Laduviken
så föll jag dock ytterligare en gång -
denna gång med kameran i samma hand
som jag motade fallet med.
Kameran mår inte bra efter den upplevelsen.


Övergiven sko på sten vid Fiskartorpet.


Fri konst under hoppbackens fundament.


Nådde ändock Laduviken
och kunde med hjälp av Laduvikens påskkalla vatten
och en del egen salivproduktion
rengöra mina svartleriga händer så att kollektivtrafiken
kunde ta mig hemåt - vad det led.


Rester från en gång i tiden
när 30 000 personer besåg backhoppningens hjältar på 1930-talet.


I Laduvikens träskmarker.


Vatten nog att rena leriga händer.
Professionellt kapad trädstam ligger i vattenbrynet
bara kvarlämnad.


Träskmarkerna inom Stockholm stad.


Solig påskafton
i blå himmel
med vackervädersmoln
över Universitets ljusaste blå undervisningskaserner.


Odemplans upprustning tycks klar
om än öde som den öppna plats det ändå mest bara är.
"Sittande pojke" heter skulpturen
och skulptören Bror Marklund.
Pojken i brons ser ut att sitta lite obekvämt,
rakryggad på yttersta kanten av bänken,
kanske är han på väg att resa sig och gå.
Vad annars göra på Odenplans öppna asfaltsplatta?


Så kom Stadsbiblioteket med ändå
även idag
tillsammans med hållplats blåbuss vid Odenplan.


Undrar när Katarina kyrka ska vara färdigrenoverad?
Kyrkan ligger högt upp
och är utsatt för alla vindars nötning på sina fasader.
Under våren 2017 påbörjas själva fasadrenoveringen
som beräknas hålla på fram till senhösten nästa år.


Vänligt poserande blixtstilla med blicken uppåt
denna stare (?) ytterligare en av minneslundens väktare.

Och följeslagaren kamera Panasonic Lumix mår inte bra!