fredag 20 september 2019

Bloggarens DNA


Topsade mig själv för några veckor sedan och har sedan dess med spänning inväntat resultatet.
Det är klart att jag hoppades på att mitt DNA skulle visa sig härbärgera gener från vår spännande omvärld. Kanske är det så att man/jag skulle ändå vilja sticka ut lite grann i mängden men nu är det verkligen inte så.
Vad visade då resultatet? Jo...
86, 3 % skandinav
13,7 % finländare
Inte en promille utanför Norden.
Danmark kan man också kanske bortse ifrån.
Var finns då mina DNA-matchningar idag?
4599 i Sverige
1148 i Norge
1105 i USA
1088 i Finland
91 i Kanada
81 i Storbritannien
74 i Danmark
etcetera ner till
1 på Island
(Det stora antalet i USA kan väl förklaras av
att MyHeritage är en amerikansk sajt)
Det där med att mina förfäder skulle ha varit fåraherdar i Rumänien eller att någon rysk soldat skulle ha haft en kärleksaffär med någon av mina anmödrar under de ständigt återkommande svensk-ryska krigen - det var bara fantasier från mindre seriösa aktörer på Internet.
Är det någon idé att söka en second opinion och/eller spelar det verkligen det någon roll - om man kommer från bu eller bä?
Vi är ju ändå alla släkt med varandra.
Även med bananer
som vi delar 50 % av vårt DNA med.