Visar inlägg med etikett Gotland. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gotland. Visa alla inlägg

fredag 18 augusti 2017

Grötfrukost. Pelargonblom, Regn. Minneslundskontroll. Hösten 2009 från fotohinken.


Innan det är dags för veckans tvättstund
startar dagen med frukost.
Redovisning av frukost, lunch och middag är ju alldagligt förekommande
i sociala media. Björnidet är denna dag intet undantag.


Med tunna ytterst små regndroppar faller nederbörden
och då passar det väl att ta en pratstund med pelargoniefamiljen
som har repat sig väl efter den kris som tydligen drabbade
när de väl insåg att de var adopterade till detta blomförgätliga boende.
Med tiden har de som synes anpassat sig gott.


Lunchregnet en frifredag.


Av de knoppar som inhandlades för minneslunden
efter enmilamarschen från kinesiska ambassaden häromveckan
så kan här förevisas en oanad blomning stärkt av veckans ömsom sol ömsom regn.
Fru Rosas rosa ros icke att förglömma 😌


Rönnbären har mognat även på branten upp mot Söders höjder.

Nu väntar tvättstunden och sedan soppmiddag.

Photobucket har tydligen arkiverat bilder från hösten 2009
och nu kräver "fotohinken" användarnamn och lösenord
för att de ska förevisas.
Användarnamn och lösenord - för länge sedan glömda.

Hösten 2009 betydde bland annat en vistelse på Gotland.
Lägger in några bilder här från den turen
i väntan på att kånka upp tvättkorgen till tvättstationen.


Påven på Östgötagatan.


Fårikål på Tveita.


Flyger Stockholm-Oslo-Stockholm-Oslo-Stockholm...


Höst var det...


Texten från 2009 har försvunnit med fotohinken Photobucket
men detta är dock ett höstäpple.


Blomkrans runt träd i skugga från höstsol.


Solrosen den gula och himmelen den blå.
Vi är då i Sverige.


När socken på Gotland.


Vindmölla.


Gäss på tur.


Katten som lurade i det höga höstgräset.


Östersjön på östra Gotland.


Fyren "vars namn ja´ inte vet"..


Snäckletning på stenig havsstrand.


Fyren och solnedgång i motljus.


Gotländsk hed.


Kvarvarande snäckletare.


Fria kor på bete.


Så hem från Visby
och det var sista färjan som lämnade hamnen
på grund av stormvindarna ute på öppet hav.

Nu blir det frifredagstvätt.

söndag 4 oktober 2015

Kon


En oktoberhöstafton på Gotland och minnen om kossors frihet på grässtäppen så nära havet...


...att korna har fyren som riktmärke för att inte villa bort sig fokuserade på det gröna strån som ännu kan bidra till att fylla fyra magar.


Detta är uppsats skriven av en mellanstadieelev i Uppsala för några år sedan (2008). Uppmärksammades först på radio:

HISTORIEN OM KON

Kon är ett husdjur... men den finns också utanför huset och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor. Den översta sidan - den nedersta sidan - den främre sidan - den bakre sidan - den ena sidan - den andra sidan - och den invändiga sidan. På den främsta sidan sitter huvudet ... och det är för att hornen skall ha något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen.

Kon har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kallas mule. Det är nog för den säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen... den använder den för att jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.

På den översta sidan - och den ena sidan - och den andra sidan, är det bara hår. Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon. Färgen på kon heter kulör.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. När mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar blir mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu.

Kon har fyra ben. Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med.

Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger.

Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål, men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu. 

Kon har gott luktsinne.... vi kan känna lukten av den på långt håll.

Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur och det gör kons man också.Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur. 

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären.
Kons fyra ben skickas till snickaren. Det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt mycket.


Lärarens kommentar när eleven fick tillbaka uppsatsen: "Jag har aldrig läst något liknande!"

En fantastisk beskrivning och med all respekt för originalet.


måndag 26 oktober 2009

Gotlandsrester

När höstdagarna tenderar att bli ganska jämngråa så sätter sig skribenten ned på Stolen Verner och ser folken på gatan luffa fram och tillbaka.
Skribenten har 35048 mer eller mindre osorterade bilder i sina dokument vilket ju borde medföra sorteringsarbete på måndagsledigheten men det är för stort arbete att utföra just denna dag.
I stället går han igenom sina Gotlandsbilder och samlar ihop dessa till några Gotlandsrester till Photobucket och bloggen.
För övrigt rekommenderar han för alla tävlingslystna http://www.vetgirig.nu

Utfärd från fastlandet.


Ute på havet!

Från Visby hamn vid angörandet av bryggan.

Visby Town.

Fågelflykt ovan kajen.

Väg i Gangvide.

Solnedgång bakom den antika bensinpumpen.

Stora och snabba väderomslag bakom väderkvarnen.

Himmel bortom träd.


Dunungar.

Fem flytande änder på vatten.

Höst vid lugnt vatten innan hagelstormen kom.

Snö och hagel bakom staketet.

Kall himmel släpper ifrån sig kylda vattenkristaller.

Solnedgång över havet.

Afton över höstmarkerna.

Gyllene bakgrund över hav till fyr på land.

Trädskelett som flutit i land.

Två människor letar stenar på stenig strand i aftonljuset.

Liten vattensamling skild från det stora havet.

Höstaftonljus över den bruna och röda savannen,

Ko på bete medan solen går ned.

Annan betande kossa på samma bete.

Flyende ko i höstaftonen.

Oskarp och otydlig kvällshimmel över liten by.

Svart Corvette accelererar till max i gotländsk lada.

Stor och liten trivs bra ihop.

En mörk gränd.

Blå är tvåtusentalets himlen över 900 år gammalt kloster.

Ringmur med torn.

Klosterruin med havet i bakgrunden. Fartyget som kan synas på havet är det fartyg som senare i grov sjö forslade skribenten åter till fastlandet.

Höstsnår vid stenröse.

Plastpelargonier i trähus.

Äppelträd mot mur.

Röda rosor mot fönster.

Höstträd skymmer Sankta Maria.

Hotfulla skuggor över gata. Vikingar som går igen?

Ännu en höstros nu mot blå himmel.

Rosenbuske mot husvägg.

Gotlandsfärjornas fana vajar hårt i den starka höstvinden.