Gångartur till sidlänt ställe, där vatten framkommer, småträsk

Lördag i sol

med faktisk temperatur nära noll

som upplevdes som minus 3 på Celsiusskalan.

Östgötagatan i hela dess längd på 1480 meter.

En tax som driver sin matte framåt i nedre högra hörnet

är väl det mest spännande som kan ses i denna asfaltsbild.

Precis som taxen så har vi våra ögon placerade fram till i ansiktet

och kontentan av den fysiska placeringen är väl att vi ska se framåt

även mentalt.

Mycket mer händer längre norrut på samma gata

utan att vi kan urskilja någonting nämnvärt att fokusera på.

Förutom att trafikkontoret har glömt ta bort en 50-skylt

för är inte 30 km/h tillåten hastighet på innerstadens gator?

Årstidsindikatorn visar på stora skillnader mellan ljus och skugga

och då är det vinter.

Väl ombonade sitter två båtentusiaster i ett något för litet flytetyg ute på sjön.

Råkar på en jämlike i storlek och passagerarantal

och det ser ut att sluta med en bogsering förbi evigt gröna M/S Gratia.

Jehander 1 - den singel- och sandbåt som figurerar flitigt
på denna superintressanta blogg

och notera att så är nära Jehander har väl

redaktören aldrig varit tidigare.

Thaibåten kamoufleras väl i fasad på kontorshusets spegelvägg
och nu såg redaktören bakåt

genom att vrida på huvudet

så kan man se bakåt

även om det krävs en viss möda och besvär

- enklare då att se framåt.

M/S Draga står vi kajen nedom Barnängen.
Fast en båt står väl inte - bilen står

men båten ligger!

En solig dag var det denna dag.

Plats i solen för en god bok.

Dramatiken här kan inte uppfattas

eftersom bilden saknar ljud.

Men åter igen vänder man sig om när man hör det kusliga ljudet

av isflak som törnar mot andra isflak i det stilla glidandet

som råder nedför floden ut mot öppen sjö.

Glidandet av isflak

och deras rörelse ut ur floden

har fått sin energi från det fall av vatten

som på något sätt har nått trappan från ingenstans

- men tänker man efter så kan det vara Sicklaån

som rinner ut i Hammarby sjön.

Nu blev det lite rörigt där - varifrån kommer vattnet?

Redaktören har helt rätt -

vattnet kommer från Sicklasjön

och det är helt enkelt Sickla kanal som landskapsarkitekterna lekt lite grann med
- byggt upp lite hinder för vattnet på dess väg ut i havet.

En tunn is på en damm som människan konstruerat i Sickla kanal

och så Hammarbybacken.

Stockholms alpina center.

Definitivt ute vid Sicklasjön.

Sickla betyder:

sidlänt ställe, där vatten framkommer, småträsk.

Sicklasjön har ett största djup på 5,2 meter.

Sjön är långsträckt, cirka 1400 meter lång och som störst 160 meter bred.

På södra stranden naturreservat

vilket förklarar urskogsmentaliteten

hos dess innebyggare.

Stranden på norra sidan av sjön.

Med fönstren mot söder

så ligger bebyggelsen här.

Södra om sjön ligger skogen i skugga från konstruktionen
Hammarbybacken.

Själva toppen började anläggas 1983 av schaktsmassor

från bland annat bygget av Globen och över 800 000 kubikmeter användes.

Höjden blev då 87,6 meter.

2007 dumpades fyllnadsmassor från Hammarby sjöstad

vilket höjde toppen till nuvarande 93,5 meter.

Numera är det företaget Skistar som tagit över backen.
Sedan 2007 ordnar snökanoner så att alpinister kan svänga och
sladda sig backen ned.

Konstutsmyckning i den fria stilen

vid viadukt under järnvägen

vid gamla Nacka station.

Kunde lika gärna vara hämtad från ett galleri på Hornsgatan.

Om det nu är bara en liten burk hela rödbetor som saknas i hushållet

så finns ju ingen anledning att trängas i köpkvarteren på Sicklas gamla

industriområde.

Handelsytan är dryga 78 000 kvadratmeter

och kvarteret innehåller 168 butiker och restauranger.

Året 2016 hade Sickla köpkvarter 13 000 000 besökare. 

I snitt betyder det nära 36 000 besökare om dagen

så ska man bara ha en liten lättöppnad burk med rödbetor

så finns det andra butiker att stötta och stödja i deras kamp

för överlevnad.

Fredells byggvaruhus kommer att för evigt vara

förknippad med katten Findus.

MITT TRÄD i dess nakna vinterskrud

och hemmavid lyser alltid solen på fasaderna

Skånegatan 91-97

innan solnedgången - idag klockan 15:55.

Himmel över Stockholm

Medan björnen sticker nosen ned i myllan

och noterar ett löv som i sin envishet håller sig grön

medan grannarna rodnar av skam

så handlar detta om himmel över Stockholm

denna väldigt fina vädersdag i oktober månad.

Himmelen blå

vattnen blåa

och molnen skingrade

om än till vissa delar så där stålgråa

som de tenderar att vara när det råder höst.

Det känns långt till vintertiden

när temperaturstocken visar på 15 grader.

Vid strand växter som följe sin egen inre klocka.

En svan i godmodigt hösthumör

låter vågorna föra honom inåt, utåt och framåt.

Från Kvarnholmens strand en vatten- och himlavy in mot city.

Med solens stöd

en fackla av brinnande löv.

Kollektivtrafik på vattnet.

Det ska vara renoverade M/S Kung Ring som här tuffar in mot Nybroplan.

Trafikerar Nacka-Stockholm enligt turlista.

Detta vattenfordon byggdes år 1902 av 'William Lindbergs Verkstads och Varfs Ab' i Stockholm.

En spatserande kråka som skulle ha poserat i stillastående

på den plats som den vistades 2 sekunder innan bilden togs.

Kråkor vill sällan bli fotograferade

men på pin kiv så får den cyberiseras mot sin vilja.

När marken inte räcker till

så bygger man husen ute i vattnet.

Sten och vatten - svårare behöver det inte vara.

Himlen i vattenpölen på kaj.

Det gula huset är Manillaskolan som byggdes 1809

och grundades av en man som hette Per Borg.

Skolan var ämnad för döva och hörselskadade barn.

Osäker på vad skolan har för målgrupp idag.

Namnet 'Manilla' har faktiskt med Filippinernas huvudstad att göra:

Gustav III överlät här ett område till Spaniens envojé

och eftersom Filippinerna 1790 var spansk koloni

så kallades området 'Manilla'.

Här kommer så M/S Hättan -

en annan kollektivtrafikerande båt

som byggdes så sent som 1984.

Hopp-i-land-Kalle öppnar upp för nya passagerare.

Passagerare som valde båt

i stället för att ta hissen upp till Kvarnholmens busshållplats för 402:an.

M/S Hättan på väg i mot stadens city

där Katarina kyrka naturligt nog sticker upp där på Söders höjder

under höstens stålgrå molnformationer.

Vindar för att hissa segel fanns denna dag.

Att vinden ven fick erfaras

när man valde att söka sig hemåt

vilket här betyder rakt in i västanvinden.

Mycket himmel

men det var en himla dag

denna 14 oktober 2017.

Vilsar i Nyckelvikens natur

Nyckelviken är ett naturreservat som ligger öster om Skindersviken.

Efter ytterligare några berg och kullar så når redaktören till herrgården

där han spisar lasagne och dricker ett glas kranvatten 

och betalar 115 kronor. 

Träffar några mycket högljudda och talföra får.

Får får ligga och tugga i maten.

Bergsknallar och stup på båda sidor av Nyckelviken.

"Der ingen skulle tru at nokon kunne bu".

Stockholms berggrund synes redaktören stabil!

Vandrar vidare - uppför och nedför.

Ingen internetanslutning på mobilen.

Vilsar vidare i tung kropp på tunga ben.

Redaktören stärker sig med några färska blåbär.

Går mot trafikbruset på någon närliggande huvudled.

Ljudet av trafik har mången gång räddat redaktören från att inte finna ut ur stick och stäv, snår och träd på allt smalare och knotigare skogsstigar.

Ur intet växer en fingerborgsblomma - en digitalis -

vilket skulle möjligen vara till hjälp och assistans

om redaktörens hjärta skulle sluta pumpa

när färden bär uppför och nedför i allt mer slingrande trader.

På något vis nås civilisationen

och intill denna gärdsgård kom till slut - efter en timmes vänta -

en kollektivtransportör som forslade redaktören åter till det som benämns - utgångspunkten.