Skeppsbrons gränder

Redaktörens projekt "Skeppsbrons gränder" startar i söder

vid Slussplan och mynnar i norr vid Slottsbacken.

Här i hörnhuset Slussplan-Skeppsbron hade Carl von Linné

sin läkarpraktik under tre år -  från 1739 till 1742.

Gränd nummer 1: Södra Dryckesgränd

Sitt namn har gränden sannolikt nog fått av vinskänken Jochum Fryck.

Ett namn som i folkhumorn på 1700-talet förvrängts till "Dryck".

Fryck som möjligen hette Frick avled 1714.

Gränd nummer 2: Norra Dryckesgränd
Historiken sammanfaller med Södra Dryckesgränd

och att den heter norra har ju sin naturliga förklaring i

att den ligger norr om södra dryckesgränden.

Gränd nummer 3: Södra Bankogränd

Till höger ligger Södra Bankohuset med entré från Järntorget.

Södra Bankohuset var plats för Riksbanken från 1682 till 1905.

Huset byggdes under åren 1675-1682.

Gränd nummer 4: Norra Bankogränd

Till vänster ligger Södra Bankohuset med entré från Järntorget.

Till höger Norra Bankohuset som byggdes 1772 med fasad mot Skeppsbron.

Gångbryggan förbinder Norra med Södra Bankohuset.

Denna användes från början till att frakta sedlar mellan bankens kontor

och sedelmagasinet och kallas i folkmun "Suckarnas bro".

Två trappor upp i Norra Bankohuset låg på 1800-talet bankens

expeditionslokaler.

Gränd nummer 5: Tullgränd

Gränd nummer 6: Packhusgränd

Gränden har fått namn efter Packhuset, som byggdes i slutet av 1600-talet

på den tomt i kvarteret Argus som staden 1686 inköpte för Tullverkets räkning.
Gränden hette tidigare Urbansgränden

efter Urban Michelsson som vid 1500-talets slut hade ett hus i gränden.

Gränd nummer 7: Johannesgränd

Gränden hette tidigare S:t Johannis Gränd enligt dokument från 1503.

På 1800-talet fick gränden det mera profana namnet Johannesgränd.

Det låg en klosterkyrka här på 1500-talet som hette S:t Johanneskyrkan som invigdes 1514

och tillhörde Johanniteorden. 1527 tog staten över kyrkan

som sedan revs på 1530-talet i enlighet med Gustav Vasas reduktion.

Gränd nummer 8: Gaffelgränd

Gaffelgränd anlades i samband med att

Skeppsbrons bebyggelse började uppföras efter 1630-talet. 

Varför den heter Gaffelgränd är okänt.

Möjligen för att tidigare fanns här två mindre parallella gränder,

Pelikansgränd och Lilla Hoparegränd som slutade vid östra stadsmuren.

Dessa förlängdes inte ner mot Skeppsbron utan man sammanförde de till Gaffelgränd

- på så vis uppstod ett mönster av en gaffel.

Carl Michael Bellman har skrivit två epistlar där krogen Terra Nova

på Gaffelgränd nämnes:

Epistlarna nr. 5 Til the trogne Bröder på Terra Nova i Gaffelgränden

och nr. 18, Til Gubbarna på Terra Nova i Gaffelgränden vid Skeppsbron.

Gränd nummer 9: Ferkens Gränd

Ferkens Gränd har ett namn som förmodligen kommer från ett tyskt ord för gris "ferkel".

Teorierna säger att det fanns en enkel restaurang i denna gränd 

ett så kallat gårkök. I ett gårkök fick gästerna själva plocka den mat som önskades. 

Detta hände sig vid sekelskiftet 1500-1600 och en kvinna vid namn "Leuisa i Farken"

har fått stå som detta gårköks gästgivare i alla fall år 1602.

1605 tog hennes man Michaill Wossin över driften och 1687 revs huset

då det dömdes ut som lämpligt matställe.

Det hus som byggdes på platsen står fortsatt kvar i Ferkens Gränd.

Gränd nummer 10: Drakens Gränd

Den har fått sitt namn efter källaren Draken,

som en gång låg i grändens övre hörn, nuvarande Österlånggatan 27.

Namnet Drakens gränd finns belagd sedan 1728.

På 1660-talet ägdes Draken av Melchior Schipman.

År 1682 inköptes den av vinskänken Jöran Berg,

som fortsatte rörelsen under namnet Förgylda Draken.

Källaren upphörde 1755.

Ett tidigare namn på gränden är Makelerens Gränd

efter Jacob Mac Leer som köpte ett hus här 1627.

Gränd nummer 11: Stora Hoparegränd

Michel Hopare (holländskt ursprung) har som tidigare berättats i denna blogg

gett gränden Stora Hoparegränd dess namn.
Hopare hade en namne gränd här redan 1550 och var förutom ett familjenamn

också benämning på tunnbindare.

Gränd nummer 12: Skottgränd

Namnet Skottgränd började användas redan vid slutet av 1500-talet

då flera invandrande engelsmän, skottar och holländare

bosatte sig vid gränden och dessutom ägde hus här.
Källaren Stralsund till vänster på Skottgränd 9 har anor från 1502.

Gränd nummer 13: Brunnsgränd

Gränden kallades i ett dokument från 1526 brundzgrenden.

Den har fått sitt namn efter torgbrunnen som på 1400-talets mitt

låg vid dåvarande Fiskartorget.

Brunnen hade sitt läge på Brunnsgrändens anslutning till Österlånggatan

och fanns kvar till början av 1800-talet.

Nuvarande brunn vid Österlånggatan (under Köpmantorget)

har dock inget med den tidigare torgbrunnen att göra

utan är en prydnadsfontän som anlades 1912

och ska ses som en del av skulpturen Sankt Göran och draken.

Gränd nummer 14: Nygränd

Nygränd omnämns redan på 1500-talet som Niia grenden (1553) och Nygrenden (1570).

Gränden anlades i samband med att ett nytt kvarter tillkom på det gamla Fiskartorget.

Fram till 1640-talet var gränden betydligt kortare och slutade vid Östra stadsmuren.

När denna revs och Skeppsbron anlades på utfylld mark fick Nygränd sin nuvarande längd.

Vid Nygränd ligger Sutthoffska Palatset som är Skeppsbrons smalaste byggnad.

Joachim Sutthoff var en köpman på Skeppsbron på 1750-talet

och han lät uppföra denna byggnad.

Gränd nummer 15: Kråkgränd

Kråkgränd är uppkallad efter Knut Nilsson Kråka.

Knut Nilsson Kråka köpte åren 1606-1609 olika hus och tomter i Olof Lumpes gränd,

som därav fick namnet Knut Kråkas gränd och senare Kråkens eller Kråkans gränd,

för att idag heta Kråkgränd.

1614 betalade Knut Kråka i örespenningar för Älvsborgs lösen 28 riksdaler,

det var mer än dubbelt så mycket som någon annan i östra kvarteret betalade,

men Peter Kruse i södra kvarteret betalade 56 riksdaler

och stadens i särklass rikaste borgare Mårten Trotsig betalade 84 riksdaler.

Gränd nummer 16: Bredgränd

Bredgränd var en vanlig förekommande benämning för flera olika gränder i Gamla stan.

I början på 1700-talet stabiliserade gatornas namn

och från 1711 används namnet Bredgränd på just denna gränd.

Innan dess hette gränden även Tunnbindargränden.

Gränd nummer 17: Skeppar Karls Gränd

Skeppar Karls Gränd har fått sitt namn från en skeppare som hette Karl och ägde hus här.

Namnet fanns redan 1564 som Skepper Karls Grändh.

Gamla stans östra stadsmur gick rakt genom gränden

och ett av tornen kallades 1581 för Skeppar Karls torn.

På 1500-talet var vattenståndet betydligt högre

och vattnet nådde upp till halva gränden där

och så stadsmuren med Skeppar Karls Torn stod.

Gränd nummer 18: Telegrafgränd

Gränden hade många skiftande namn.

1502 var det en gränd i den medeltida stadsdelen Våmbefjärdingen

och kallades efter en skeppare Lindvid för Lindhwidz grend.

År 1689 omtalas gränden som Salt Compagnie gränden (Saltkompanigränden) efter det packhus,

Saltkompaniets hus, som Västerviks skeppskompani lät uppföra 1647 här.

I och med tillkomsten av Stockholms telegrafstation

så begärde några företagare i området att gränden skulle kallas "Telegrafgränd",

de ansåg att ordet "Saltkompanigränd" var "långt, tungt att uttala samt svårt att bibehålla i minnet", Stockholms stadsfullmäktige hade inga synpunkter mot förslaget.

1953 gjorde Hembygdsföreningen Gamla stan ett misslyckat försök

att återuppliva namnet "Saltkompanigränd".

18 gränder senare så har redaktören tagit sig igenom

de aderton och den observante noterar i dessa udda tider

att antalet gränder som mynnar på Skeppsbron

överensstämmer med antalet ledamöter i Svenska Akademin

(i alla fall enligt stadgarna från 1786).

Slottsbacken och gränderna har tagit slut som det ser ut idag.