Trampar vidare i lunkande takt mot hemmet och från ämbetsverket. Passerar lugna höstvatten i middagstid.
Växtrikets överflöd i novemberdräkt.
Antågande mörker.
Än hålla vissa blommande växter stången och än har vi inte fått uppleva köldgrader.
Klockstängel i blått och lite gula blomrester i gräsröran på marken.
Där långt bortom stugknuten på höjden anas husväxten på andra sidan vattnet från Hornstull.
Närmare blick på Liljeholmens uppvuxna husmur.
Ett vårdträd ovan röda små kolonistugor.
Resliga träds krona mot gråvita molntäcket.
Vårdträdet i dess majestät.
Naturens egen höstkonst.
Långtrappan oppåt höjden.
Kämpar vidare oppåt genom de fallna lövens trakter.
Sista krafterna för att nå....
....utkiksposten på bergets topp där lastfartygen vid Cementa kan anas bortom fälld bro.
När dessa lastjättar till flytetyg ska ta sig ut till större vatten må bron öppnas. Ett av dessa är röda M/S Sunnanvik ett bulkfartyg särskilt begiven på att transportera cement. Byggt 1978 i Hamburg-Neunfelde. 29 juni 2015 gick fartyget på grund utanför Holmsund - 8 juli reparerades fartyget i Gdynia och som synes nu i operabelt skick igen. 9060 ton är fartygets vikt så det är lämpligt att öppna bron i god tid när Sunnanvik rör sig mot öppna vatten igen.
Fartyget som ligger vid sidan av Sunnanvik heter M/S Envik. Detta vita fartyg har tidigare varit bärare av finska flaggan men svenskflaggades 1/7 2014. Envik byggdes 1983 i Leirvik, Norge. Att Envik hamnat här beror på att ett större fartyg behövdes för att transportera cement längs finska kusten.
Rena dvärgbjörkslandet i innerstadens bergstrakter.
Hösten är röd.
Naturens egen konst om hösten del 2.
Skogshydda.
Trampar vidare genom lunden denna gråvita höstdag när oktober månads stabila högtryck givit vika för kommande tider med lägre tryck som ska svepa över oss med kommande regn och höstvindar.
Vi närmar oss bebodda trakter....
....där gasmasksbärande trädgårdsfolk blåser liv i de landade höstlöven.
Även här är det björken som klär av sig naken allra först.
Allt medan vår konstnär försöker föreviga skogens höst på sitt efterhärmliga sätt.
