Den paradisiska elipsen på Kåtaselets välkomstskylt med kåta på grönt näs vid blå sjö i kontrast med den bistra vinterverkligheten - många minusgrader och tung vit snö under lika vit himmel.
Kåtaselet som by har en historia från slutet av 1600-talet (1697) när två samebröder Larsson, Per och Lars, delade upp området i två lappskatteland Kåtaselslandet och Lappträsklandet.
Området vimlar av rester från kåtaplatser. I mitten på 1780-talet kom den första nybyggaren till Kåtaselet och därmed hamnade markerna på östra sidan av gränsen till det som då var lappmarksgränsen.
Kåtaselet ligger vid Byskeälven. Endast några kilometrar från gränsen till Norrbotten. Med bil är sträckan 105 km från Skellefteå. Tio personer har telefonabonnemang med adress Kåtaselet. En by med några hus och inte många av dessa bebodda. Av och till så drabbas markerna av en invasion av snöscootrar - vilket representerar Kåtaselet på YouTube.
I älven finns harr, lax och öring att fiska. Fiskekort ordnas hos Byske FVO - ett veckokort kostar 750 SEK och årskortet 1500 SEK och då har du 10 mil av Byskeälven att nyttja.
För den intresserade finns boken: Kåtaselet - Hemberg : från forntid till nutid : med Garaselet - Lappviken, Lappskattelandet Kåtesoen, nybyggarepoken av Alf Gunnarsson och Gustav Larsson att köpa på Libris.
Frusen obebodd Västerbottensgård i Kåtaselet. Gården ska ses som inte enbart boningshuset utan även bestående av förvaringsbodar, bagarstuga, stall för hästarna och lagård för kossorna.
Man valde torr och icke odlingsbar mark för placering av gården gärna högt upp och från boningshuset en bra utsikt över ägorna.Boningshuset kallades mangårdsbyggnaden och byggdes i äldre tider av timmer och senare med plank. Gårdar byggda i sten finns inte eftersom sten var en bristvara i Västerbotten. Skog fanns det gott om.
På sommaren var det vanligt att man flyttade ut ur det stora huset och in i ett mindre hus eftersom innearbetet var mindre krävande - det var inte ovanligt att man bodde i bagarstugan på sommaren.
Vackra stora hus - synd att de bevaras så illa och inte är bebodda. Men en inflyttning av folk från Tyskland, Holland, Schweiz och Italien är ett faktum i Västerbottens inland.
tjampenmobilephoto2015
