Så den 11 juni begav sig kulturisten i idet ut med tunnelbana till Furuset. Nyanlagd kulturpark var målet. Intresset rörde sig främst om Bolstaddammen. Den sanerade och nyskapade vattensamlingen synes ovan i mitten.
Upplevelsen i en kulturpark må dokumenteras i konstformen Fri. Nedan följer ett resultat av en fotosafari i sällskap av två makrofilister. Inträngda i det nyresta tornet undervisar Frun Herren i konsten att fotografera en skruv med mutter. Skribentens makrotiska ambitioner ligger på en lägre nivå då kamerautstyret hans inte ämnar sig för närmare studier än av håligheter i tornets konstruktion. Bamburör reser sig mot skyarna - ett och annat rör har möjligen redan avlägsnats av bambusamlare. Tomma håligheter resterar innan de bambufylles igen vid nästa parksanering.
En konstnärs upplevelse av det han ser i Furuset Kulturpark. En avskalad trädstam ligger på grusbädd med buken blottad som en illusion av trädets underkastelse till människan.
Likt ett skeletterat monster ligger det alligatorlika trädet som ett Skri och gapar ned mot förfallna gårdar - dess fågellikt sträckta hals uttrycker total tystnad i den stängda trädkäften.
Men skogen lever bortom kulturen.
Den förfallna gården synes så levande i allt det slokande. Trä lever bara vidare även om kulturens fästen rasar. Hur uttrycker sig inte skribenten!?!?!
En fårfamilj med mor och far och två barn ligger och smälter maten i ett hörn av sin arbetsplats. Fårfamiljen är på sommarjobb - deras uppgift är att beta av en äng innan sommaren är slut. De har ännu gott om tid så de unnar sig en riktigt lång lat vila. Skriet återkommer tydligtvis igen - även om det egentligen bara är en fårgäsp innan nummer 9008 lägger ned sitt huvud och sussar lammsött mot sin ulliga broder eller syster.
Familjen Får med överhuvudet Herr Får. Han med hornen. I kulturparken finnes även en glänsande storkäftad vattenstrålare för den törstande.
Bolstaddammen är i sin linda. Några ospecifika näckrosblad flyter runt på den simmiga vattenytan. Karparna saknas ännu - skräddarna syntes dock till.
Så den gula sommarväxten med röda knoppar. Som vanligt hade inte skribenten kunskap om vad det rörde sig om för juniväxt men med tiden har han lärt sig att växten heter käringtand. Furuset har två sidor - en upp mot skyn vid centrum - och en under jord under centrum. Ja - tåget var försenat - men i trevligt safarisällskap så kändes det ändock som en ordinär tunnelbaneväntan. Dagens kulturinlägg är därmed levererat.
