Vad säger Wikipedia om Vita Bergen?
Namnet är belagd sedan 1819 och härrör troligen från berggrundens ljusa färg av det förut kala berget (liksom Röda bergen i Vasastaden). Bergets äldsta kända namn är Kråkberget (1668). På kartor från 1600- och 1700-talen finns en väderkvarn markerad; "Bäncht Bagares Qvarn".
I slutet av 1800-talet var detta ett av Stockholms fattigaste områden, vilket bland annat skildrats av August Strindberg i romanen Röda rummet från 1879.
Fortfarande finns några arbetarbostäder kring Bergsprängargränd bevarade i parkens utkanter; dessa ägs och förvaltas av AB Stadsholmen. Per Anders Fogelström syftar i titeln till boken Vita bergens barn på detta område.
I parkens södra del ligger Groens malmgård, som köptes i början av 1700-talet av den holländske trädgårdsmästaren Werner Groen. I området ingår även en nyare park, Tengdahlsparken.
År 1888 började man göra om platsen till en park.
På den högsta punkten (46 m ö.h.) står Sofia kyrka, invigd 1906. Området kring kyrkan var klart 1911, den östra delen 1913, den södra 1914 och den norra 1922-1924.
I området finns en friluftsteater uppförd 1954 som under sommaren används av den kommunala Parkteatern samt en mindre dansbana under tak. I norra delen av parken ligger sedan 1906 en av Stockholms äldsta koloniträdgårdar: Barnängens koloniträdgårdsförening.
Under Vitabergsparken finns ett skyddsrum för en ledningscentral från 1943 kallat Pionen. Detta har under senare tid använts för ett flertal aktiviteter, bland annat fester.
Idag är den atomvapensäkra bunkern ombyggd till datahall med den största serverparken i Stockholms innerstad.
