De flesta av Björnidets tidigare boplatser är uppryckta med rötterna och existerar helt enkelt inte längre. Adakgruvan är överkört av en bulldozer sedan man auktionerat bort de hus som fanns här.
Bilderna är tagna 1999.
Adakgruvan 1999 - placerad där Folkets Hus Bio, Postkontoret, livsmedelsbutiken, kiosken låg. Härifrån gick bussen till Adak och Malåträsk.
1978 jämnades allt med marken - allt utom det av hus och virke som flyttats till andra platser.
Kopparfyndigheterna i Adakgruvan i södra Lappland var inte längre lönsamma. Brytningen hade upphört och människorna tvingades flytta.Ett fungerande samhälle utplånades 1978. Domänverket som tog över Adakgruvan planerade att plantera skog på hela området. Människor protesterade mot utplåningen av samhället men kommunen ville inte ta över.
-Vi vill inte ha med det där samhället att göra. Det ligger ju vid vägens ände, sade Malå kommunstyrelses ordförande. Kommunstyrelsen ville i stället stärka underlaget för Adaks gamla by, 3 kilometer från Adakgruvan.
-Få folk att flytta dit - där det redan finns 350 människor och all service.
Det fanns fortfarande mycket malm kvar i gruvan - men kopparhalten var lägre och ansågs inte lönsam.
Adakgruvan 1999 - placerad där Folkets Hus Bio, Postkontoret, livsmedelsbutiken, kiosken låg.
Ovan till vänster en bild som visar den gata som passerade vårt hus.
"Reguljär malmbrytning pågick i Adakfältet från 1945 till 1977 då malmen var slutbruten. Totalt bröts 8 300 000 ton malm. Malmen anrikades vid Adakgruvan och gav 447 000 ton kopparslig ur vilken 125 000 ton koppar, 42 000 kg silver och 1 400 kg guld utvanns. Antalet anställda varierade mellan 125 och 180 personer.Staten, som ägare av fyndigheterna genom Nämnden För Statens Gruvegendom och Boliden Metall AB, som på ägarens uppdrag bedrev gruvverksamheten vill på detta sätt påminna om de insatser som gjorts i Adak".
Kopparfyndigheterna i Adakgruvan upptäcktes i slutet av 1920-talet. Till en början var det bara ett dagbrott, där malmen släpades upp med häst och vagn.'Själva gruvan togs i bruk 1944. Sedan dess tjänade staten 107 000 000 kronor netto på Adakgruvan. Boliden Metall AB:s förjänst är okänd.1973 beslutades att gruvdriften skulle läggas ned i januari 1975 - då den rikare malmen tagit slut. Fortfarande finns mycket malm kvar med lägre kopparhalt.Gruvdriften lades ned i mars 1977. Driften förlängdes för att alla gruvarbetare skulle hinna bli omplacerade och för att "Adakgruppen" skulle hinna få en ersättningsindustri till trakten. Gruppen misslyckades med sitt uppdrag och 1978 jämnades samhället med marken.
1978 bodde här 150 invånare.
Den 3 januari 1978 brann anrikningsverket i Adakgruvan ned till grunden - efter det gick det snabbt utför för samhället. Mars 1978 sattes punkt för all verksamhet vid industrin. Boliden Metall AB överlämnade åt firman P E Holmgren att jämna allt med marken och städa upp efter gruvdriften.Rivningsvirket såldes. Många nyttjade sin semester till att skaffa sig rivningsmaterialet billigt. Fönster lossades från husen och fördes till sommarstugan. Under hela sommaren hade folk möjlighet att plocka med sig det som önskades från rivningshusen och -tomterna. Några hus flyttades helt - men de flesta revs trots det fina skicket.
ADAKGRUVAN
I genom seklers långa rad ju trakten öde varblott renens klöv och järvens tass,
de spår om livet bar.
En same kom på skida bred,
på resa höst och vår,
vid 1700-talets slut han bofast granne får.
Vid kullens sluttning emot syden by ses växa upp,
i skydd mot nordan hukande och samlad i en grupp.
Man bärgning fick av dagligt slit,uti en bygd så hård,
ett idogt, strävsamt folk det fanns uti varenda gård.
När 1900-talet var väl vid pass tjugo år,
en märklig sten man hittat har,
som många skåda får.
Dess lyster är förunderlig,
man den ej rätt förstår,
så ärggrönt giftig den sig ter,
ja mystisk på sitt vis,
så efteråt man veta får att det är kopparkis.
Ett bud har sänts till myndighetsom saken rätt förstår,
här kommer folk som mätning gör och sen man gräva får.
En hektisk tid det föddes nu,
en era ny bröt in,
man hörde spängskott dånande
och dunk ifrån maskin,
ja uti 40-talets mitt ny by här vuxit upp,
en tid o ja, av möda fylld,
men och av framtidshopp.
Här bärgning gavs i många år,
åt tapper arbetskår
och de som föllo i sitt värv
vi icke glömma får.
Ja under nära femtio år
vår guldålder bestod,
vi varning dessförinnan fått
om mängd som återstod,
att vinsten efter given dag
blev mer än lovligt låg
man hörde med ett öra knappt på ord av detta slag.
Men likt en blixt från himmel blå,
den dagen glömmes ej,
augustidag år -75 vi inför faktum stå.
Nu Rudtjebäckens saga alldet sprides som en eld,
förstämning, vrede, hårda ord och mening var ej dold.
En arbetsplats med trivsel i,
bestyrks av varje man,
trots smuts och os och tunga dari minnet dröja kan.
Sen takten dämpas mer och mer,
Brännmyran lägges ner,
år -78 just begynt,
man VERKET brinna ser.
Epok i aska, symbolik, man ser i inre syn
och frågan ställes man från man
hur skall det bli med byn.
Men de som trott den ska bestå de dock besvikna står,
den glänta byn bestått utav,naturen återfår.
Ja tidens gång ej hejdas kan,vi alla veta ju,
men fågel Fenix återkom ur aska frisk och ny,
det kanske händer än en gång och just med denna by.
Adak den 1 juni 1980.Ehelm Gustafsson
Dikt framförd vid minnesstenens avtäckning 14 juni 1980.
Bilderna är tagna 1999.
Adakgruvan 1999 - placerad där Folkets Hus Bio, Postkontoret, livsmedelsbutiken, kiosken låg. Härifrån gick bussen till Adak och Malåträsk.
1978 jämnades allt med marken - allt utom det av hus och virke som flyttats till andra platser.
Kopparfyndigheterna i Adakgruvan i södra Lappland var inte längre lönsamma. Brytningen hade upphört och människorna tvingades flytta.Ett fungerande samhälle utplånades 1978. Domänverket som tog över Adakgruvan planerade att plantera skog på hela området. Människor protesterade mot utplåningen av samhället men kommunen ville inte ta över.
-Vi vill inte ha med det där samhället att göra. Det ligger ju vid vägens ände, sade Malå kommunstyrelses ordförande. Kommunstyrelsen ville i stället stärka underlaget för Adaks gamla by, 3 kilometer från Adakgruvan.
-Få folk att flytta dit - där det redan finns 350 människor och all service.
Det fanns fortfarande mycket malm kvar i gruvan - men kopparhalten var lägre och ansågs inte lönsam.
Adakgruvan 1999 - placerad där Folkets Hus Bio, Postkontoret, livsmedelsbutiken, kiosken låg.
Ovan till vänster en bild som visar den gata som passerade vårt hus.
Nu har skogen haft dryga 20 år på sig att återta förlorade mark. Vägen smalnar alltmer. Men det växer långsamt på dessa nordliga breddgrader.
Och för alltid kommer här och där att finnas bevis och tecken på att här har en gång legat ett litet samhälle.
Bland gran, tall och allehanda sly och lövbuskage kommer en och annan trädgårdsväxt att generationer framåt att accepteras som en i skogens flora.
Bilden ovan till höger: Ännu återstår många lämningar från de 23 årens gruvdrift.
Sligdammen ligger som en miljörisk invallad av en omgivande gräsbevuxen jordmur. Telefonstolparna lutar betänkligt ned mot vägen mot Rudtjebäcken.
"Reguljär malmbrytning pågick i Adakfältet från 1945 till 1977 då malmen var slutbruten. Totalt bröts 8 300 000 ton malm. Malmen anrikades vid Adakgruvan och gav 447 000 ton kopparslig ur vilken 125 000 ton koppar, 42 000 kg silver och 1 400 kg guld utvanns. Antalet anställda varierade mellan 125 och 180 personer.Staten, som ägare av fyndigheterna genom Nämnden För Statens Gruvegendom och Boliden Metall AB, som på ägarens uppdrag bedrev gruvverksamheten vill på detta sätt påminna om de insatser som gjorts i Adak".
Text på minnesstenen som avtäcktes 1980.
Kopparfyndigheterna i Adakgruvan upptäcktes i slutet av 1920-talet. Till en början var det bara ett dagbrott, där malmen släpades upp med häst och vagn.'Själva gruvan togs i bruk 1944. Sedan dess tjänade staten 107 000 000 kronor netto på Adakgruvan. Boliden Metall AB:s förjänst är okänd.1973 beslutades att gruvdriften skulle läggas ned i januari 1975 - då den rikare malmen tagit slut. Fortfarande finns mycket malm kvar med lägre kopparhalt.Gruvdriften lades ned i mars 1977. Driften förlängdes för att alla gruvarbetare skulle hinna bli omplacerade och för att "Adakgruppen" skulle hinna få en ersättningsindustri till trakten. Gruppen misslyckades med sitt uppdrag och 1978 jämnades samhället med marken.
1978 bodde här 150 invånare.
Den 3 januari 1978 brann anrikningsverket i Adakgruvan ned till grunden - efter det gick det snabbt utför för samhället. Mars 1978 sattes punkt för all verksamhet vid industrin. Boliden Metall AB överlämnade åt firman P E Holmgren att jämna allt med marken och städa upp efter gruvdriften.Rivningsvirket såldes. Många nyttjade sin semester till att skaffa sig rivningsmaterialet billigt. Fönster lossades från husen och fördes till sommarstugan. Under hela sommaren hade folk möjlighet att plocka med sig det som önskades från rivningshusen och -tomterna. Några hus flyttades helt - men de flesta revs trots det fina skicket.
ADAKGRUVAN
I genom seklers långa rad ju trakten öde varblott renens klöv och järvens tass,
de spår om livet bar.
En same kom på skida bred,
på resa höst och vår,
vid 1700-talets slut han bofast granne får.
Vid kullens sluttning emot syden by ses växa upp,
i skydd mot nordan hukande och samlad i en grupp.
Man bärgning fick av dagligt slit,uti en bygd så hård,
ett idogt, strävsamt folk det fanns uti varenda gård.
När 1900-talet var väl vid pass tjugo år,
en märklig sten man hittat har,
som många skåda får.
Dess lyster är förunderlig,
man den ej rätt förstår,
så ärggrönt giftig den sig ter,
ja mystisk på sitt vis,
så efteråt man veta får att det är kopparkis.
Ett bud har sänts till myndighetsom saken rätt förstår,
här kommer folk som mätning gör och sen man gräva får.
En hektisk tid det föddes nu,
en era ny bröt in,
man hörde spängskott dånande
och dunk ifrån maskin,
ja uti 40-talets mitt ny by här vuxit upp,
en tid o ja, av möda fylld,
men och av framtidshopp.
Här bärgning gavs i många år,
åt tapper arbetskår
och de som föllo i sitt värv
vi icke glömma får.
Ja under nära femtio år
vår guldålder bestod,
vi varning dessförinnan fått
om mängd som återstod,
att vinsten efter given dag
blev mer än lovligt låg
man hörde med ett öra knappt på ord av detta slag.
Men likt en blixt från himmel blå,
den dagen glömmes ej,
augustidag år -75 vi inför faktum stå.
Nu Rudtjebäckens saga alldet sprides som en eld,
förstämning, vrede, hårda ord och mening var ej dold.
En arbetsplats med trivsel i,
bestyrks av varje man,
trots smuts och os och tunga dari minnet dröja kan.
Sen takten dämpas mer och mer,
Brännmyran lägges ner,
år -78 just begynt,
man VERKET brinna ser.
Epok i aska, symbolik, man ser i inre syn
och frågan ställes man från man
hur skall det bli med byn.
Men de som trott den ska bestå de dock besvikna står,
den glänta byn bestått utav,naturen återfår.
Ja tidens gång ej hejdas kan,vi alla veta ju,
men fågel Fenix återkom ur aska frisk och ny,
det kanske händer än en gång och just med denna by.
Adak den 1 juni 1980.Ehelm Gustafsson
Dikt framförd vid minnesstenens avtäckning 14 juni 1980.
