torsdag 24 juli 2008

Anor på svärdssidan från år 1500-talet - 14 generationer tillbaka

Anornas tidsaxel på svärdssidan:

1. Jon Olofsson (1539) boende Kusmark 15. Det finns dokumenterat att Jon Olofsson bodde på Kusmark 15 år 1539.

2. Erik Jonsson (?) boende Kusmark 15. Ägde hemmanet mellan 1549-1563. Under fyra år mellan 1553-1557 fiskade Erik i Lappträsket norr om Glommersträsk och fångsten var år 1554 hela 89 kg gädda. Erik finns dokumenterad som fiskare även i Långnästräsket (?) norr om Jörn. Hemmanet Kusmark 15 var på 9 markland och till synes delades hemmanet år 1560 med brodern Anders Jonsson som blir bonde på Kusmark 7.

3. 1541 född (?) Per Eriksson (Ersson) (möjligen 1541-1607) Kusmark 15. Innehade hemmanet 1589-1603. År 1589 var han knekt. År 1599 hade Per 5 tunnor utsäde, 5 kor, 2 kvigor, 2 unga svin samt ett sto. Två år senare hade han enbart 2 tunnor utsäde, 3 kor och ett sto.

4. 15?? född Jon Persson son till Per Eriksson (Ersson)  var gift med ? och är dokumenterad som bonde 1606-1639 och ägare till Kusmark 15. 1609 hade gården 12 spannland åker (0,7 hektar). Under åren 1613-1618 kunde han inte betala Älvsborgs lösen som var en typ av extra skatt som drevs in i landet för att Sverige skulle få tillbaka Älvsborgs fästning från Danmark - en form av krigsskadestånd. Gården betecknades snart vara öde och Jon beskrivs som en tiggare.
År 1623 står han som korpral under Ingel Hanssons befäl. Redan 1621 hade han tagit värvning som knekt i Burvik.
Hans Persson som förmodligen är en bror till Jon står som ägare till hemmanet Kusmark 15 år 1623.
År 1634 beskrivs Jon Persson som utfattig.

5. 1611 föddes Jon Perssons son Olof som följdriktigt fick namnet Olof Jonsson och denne Olof gifte sig med Brita Mosesdotter.
Olof står som hemmansägande till Kusmark 15 åren 1639-1679. Under hans tid som ägare står hemmanet år 1645 på 1 tunna och 6 skäl. Detta torde inte vara mycket då Olof redan 1639 finns noterad som knekt i Ersmark och 1642 som silverbruksknekt. År 1645 brinner gården ned och Olof har mist nästan allt.
Olof var senare soldat mellan 1654-1657 och möjligen identisk med Olof Jonsson Strål som tjänstgjorde vid Luleå silververk åren 1661-1663.
Olof och Brita hade i alla fall med säkerhet två barn. Sonen Jon och dottern Kerstin Olofsdotter. Dottern Kerstin dör efter år 1711 i Frostkåge.

6. 1645 föddes Jon Olofsson son till Olof Jonsson och han gifte sig med Kierstin Andersdotter (1639- ) (13 barn??). Det finns ett alternativ till hustru: Vissa dokument pekar ut Kerstin Larsdotter född 1645 som Jons hustru. Hon var född Kusmark 12. Jon och Kerstin Larsdotter fick fyra barn, dottern Elsa Jonsdotter var äldst och föddes 1681 och dog 1751. Sonen Olof som skulle bli en anfader till bloggarens släkt född två år senare.
Erik var den tredje i syskonskaran och hans levnadsperiod sträckte sig från 1685-1740. Han dör i Burvik 7. Hans son med hustrun Anna Gertsdotter hette Gert Eriksson och föddes 1717 på Burvik 7.
Erik var även sambo med Karin Larsdotter som var född på Burvik 7.
Den yngste sonen Jon föddes 1689 och hans dödsår är okänt. Han gifte sig med Karin (?) och var bosatt på Ersmark 7. Sonen Johan föds år 1720 och avlider 1800 på Ersmark 7.
Jon Olofsson dog 1709 också då boende på Kusmark 11.

7. 1683 föddes Olof Jonsson på Kusmark 15 (1683-1758) och gifte sig med Karin Johansdotter (1692-1763). I början av 1700-talet kallades hemmanet Kusmark 15 för Hallen, Haljen eller Hällorna.
Karin var född på Skråmträsk 5. Olof finns sedan dokumenterad som bonde på Innervik 15 från 1720.
Olof Jonsson och Karin Johansdotter fick 13 barn - fem söner och åtta döttrar. Äldste sonen hette Jon Olofsson och han tog över gården.
Den som "mest" skulle föra bloggarens gener vidare var näst äldsta dottern Kierstin född 1715 på Kusmark 15.
Den yngste sonen Carl Olofsson (1729-1758) dör i Pommern 1758 som soldat under det pommerska kriget (1757-1762) som var en del av det mer omfattande Sjuårskriget.

8. 1715 föddes Kierstin Olofsdotter (1715- 9/9 1787) och på Innervik 15 först gift (1735) med soldaten Lars Persson Orre (1713- 22/12 1741) och sedan omgift med Per Israelsson Käck - den förste nybyggaren i Glommersträsk.
Kierstin flyttade till Glommersträsk tillsammans med sin yngre syster Karin Olofsdotter.
Tillsammans med soldaten Lars som dog redan 1741 fick Kierstin tre söner Per, Jonas och Olof.
Skribentens farfars farfars farfars far hette alltså Lars Pehrsson Orre. Han blev soldat i rote nr 14 Innervik år 1731. Han var då 18 år gammal. Samtidigt arbetade han som tunnbindare och sämskare (beredare av sämskskinn). 23 september 1741 kommenderades han till Finland med sin bataljon och dog i vinterkvarteret där på grund av de primitiva förhållandena som rådde där.

Följer vi hans led bakåt i tiden finner vi farfars farfars farfars farfar Per Andersson Orre (1674-1719) som var gift med Margareta Andersdotter (1675-1751). Per Andersson Orre var soldat i rote 14 Orre från juni 1718 och hans hemgård var Innervik 9 och sedan som vuxen bodde han på gården Innervik 13 (Hästhagen). Per Andersson Orre dog dog enligt "hemmarannsakan" under marschen mot Uleåborg 7/4 1719 - 45 år gammal.

Hans far hette Anders Persson (-1695) bonde på Innervik nr 9. Anders Perssons hustru hette Karin Jakobsdotter. Vandrar man genom skribentens anor uteslutande på mansidan är första länken Per Olofsson bonde på Bodan nr 1 (bonde mellan 1640-1654).

9. 1736 föddes Per Larsson Vikberg (1736-1836) som sedan gifte sig med Brita Persdotter (1741 -1814). Brita hade varit gift tidigare med Jöns Andersson Broman. Per var helbror till Jonas Larsson Västerbottning (född 1738) och Olof Larsson (1739-1796) - också söner till soldaten Lars Persson Orre. Bröderna var födda på Innervik 10 men flyttade senare till sin mor till Glommersträsk och styvfadern Per Israelsson Käck. Jonas Larsson Västerbottning var soldat liksom sin far och detsamma för Olof Larsson som hade tillnamnet Bjur - rote 80 Bjur. Olof Larsson Bjur gifter sig 1761 med soldatänkan Sara Andersdotter och han blir även han nybyggare i Glommersträsk.

Per Larsson Vikberg skulle bli nybyggare nummer 5 i Glommersträsk.

Per och Brita fick tre barn varav en son som döptes till Lars (född 1773) som skulle bli skribentens farfars farfars far. De andra två barnen var Maria Kristina (född 1776) och Brita Katarina (född 1780).
Maria Kristina skulle bli "stammoder" för Eklundsläkten i Järvträsk. Hon gifte sig med Johannes Olofsson Eklund (född 1776) från Siksjön. Deras förste son var Olof Eklund född 1800. Brita Katarinas öde är i nuläget okänt.

10. 1773 föddes alltså Lars Persson Vikberg (1773- 2/9 1839) son till Per och Brita och han gifte sig med Anna Greta Johansdotter. Lars föddes i Yttervik (?) men dog i Glommersträsk.
Lars gifte sig alltså med Anna Greta Johansdotter från Jörn. Tillsammans fick de 12 barn.
En av dessa barn var Nils. Nils Larsson Ahnquist som var det tolfte och yngsta barnet. Han föddes 1820 i Glommersträsk.
Nils äldste bror hette Per. Han mördades med arzenik 1824 vid 27 års ålder.

Detta är historien om det tragiska mordet i skribentens släkthistoria:

Den 16:e november 1824 hittades den då 27-årige Per (Petrus) Persson död i sin säng. En tid tidigare hade han drabbats av svåra magsmärtor.

En tid efter Pers begravning började rykten gå i byn om att Per nog inte dött en naturlig död. Dessa rykten nådde så småningom häradshövding Karl Fredrik Furtenbach, då boende i Fjällbonäs. Furtenbach vände sig till länsstyrelsen i Västerbotten för att få till stånd obduktion och kemisk undersökning av Pers kvarlevor.

Per (Petrus) Persson låg begravd på Arvidsjaurs allmänna kyrkogård. I juni 1825 anlände provinsialläkare Genberg från Skellefteå för att från Pers kvarlevor ta prover på mage, tarmar och andra organ. Provinsialläkare Genberg tog med sig dessa prover hem till Skellefteå och meddelade i augusti att man funnit spår av svavelsyra och arsenik i den döde Pers innanmäte. Den 15:e oktober 1825 samlades tinget i Arvidsjaur.

Till tinget hade man kallat hela 34 st vittnen, de flesta från Glommersträsk. (Över 800 handskrivna papper finns bevarade från detta ting).

Tinget fann två personer misstänkta för mordet på Per (Petrus) Persson. Den ena var hans svägerska, Anna Stina Olofsdotter (f.1801) gift med hans yngre bror Johannes, den andra misstänkta var Anna Stinas mor Marta Larsdotter (f. 1763).

En tänkbar orsak som anfördes för att dessa två eller någon av dem skulle ha velat ta livet av Per var att hans bror Johannes (deras make respektive svärson) då skulle ta över arvsrätten för hemmanet i Glommersträsk.

Ärendet gick så småningom vidare till hovrätten som hänsköt det vidare till Kungliga Majestät med rekommendation om att båda kvinnorna skulle förpassas till Korrektionsanstalten i Stockholm. Kungliga Majestät biföll hovrätten begäran och de båda kvinnorna sändes till Stockholm.

Den 64-åriga Marta Larsdotter anlände till Centralfängelset på Norrmalm i maj 1827. Hon beordrades då enskilt rum i väntan på bekännelse. Anna Stina Olofsdotter, då 28 år, anländer till samma anstalt i juni samma år. Anna Stina dör i fängelset av skörbjugg redan den 7:e september samma år. Hon föder även en dotter i fängelset - Anna Sophia - som dock dör samma år 1827 eller dör på barnhem vid 2 ½ års ålder i tvinsot.

Hennes mor Marta uthärdar nio år i isoleringscellen, hon avlider den 6:e augusti 1836, 73 år gammal, orsaken är "naturlig död".

Innan dess har hon en gång blivit dömd till döden genom halshuggning men den domen ändrades sen det inte gått att bevisa att hon med arsenik dödade sin svärsons bror. Mordet på Per (Petrus) Persson blev med andra ord aldrig uppklarat.

Så min farfars farfars äldste bror blev mördad när min farfars farfar - Nils - var endast 4 år gammal.

Farfars farfar Nils hade alltså 11 syskon födda i Glommersträsk. Vad hände med dessa?

a. Född 1797: Äldste brodern Per (Petrus) Persson blev alltså arsenikmördad.

b. Född 1798: Äldste systern Brita Magdalena Larsdotter var piga hos missionären Karl Johan Fjellström (född 1783) då boende i Lappträsk. Hon följde med honom och hans familj när de 1825 flyttade till Arjeplog där Fjellström utnämts till kyrkoherde. Som trotjänarinna stannade hon där i många år. År 1840 fick hon en dotter med Fjellström, Greta Karlsdotter.
Fjellström tog hand om Greta först men utackorderade henne snart till en samefamilj Mats Nilsson (f. 1814) i Kickijaur, Arvidsjaur. Greta gifte sig med Mats son Nils (född 1837) och de fick åtta barn. Familjen räknades som "undermåliga" å huvudets vägnar. Nils kunde ses på marknader i Arvidsjaur som tiggare.

c. Född 1799: Johannes Persson Vikberg (1799-1876) vars svärmor och unga hustru (Anna Stina Olofsdotter) blev fängslade för att ha dödat hans storebror gifte sedan om sig. Den första hustrun dog ju i fängelset på Norrmalm i Stockholm. Han gifte om sig sex år senare (1833) med Anna Kajsa Östensdotter och tillsammans fick de sex barn. Med Anna Stina fick han fyra barn - den yngsta dog som tidigare berättats i fängelset.

d. Född 1801: Margareta Kristina Larsdotter gifte sig med Anders Persson (född 1807 i Bockträsk).
Margareta Kristina dog 1884 i Bockträsk som ligger i Sorsele socken. Tillsammans med Anders fick de i alla fall sex barn där sönerna Anders Bernhard, Karl Johan och Per tog efternamnet Vestermark.
Bockträsk ligger vid en sjö som är belägen på 455 meters höjd (Bockträsket) och idag bor det cirka 40 personer i byn varav flera av dessa är inflyttade från Tyskland.

e. Född 1802: Eva Kajsa Larsdotter (död 1889) gifte sig med Lars Johansson Arvius (född i Lappträsk 1799, död 1888). De fick tolv barn varav tio söner. Det finns flera Lappträsk i Norrbotten men det torde vara i Lappträsk cirka sex kilometer norr om Glommersträsk som Eva Kajsa (Katarina) bodde med sin nya familj.

f. Född 1804: Lars Larsson Vikberg (1804-1854) gifte sig med Eva Lisa Andersdotter Renberg (född 1806). De fick åtta barn.

g. Född 1806: Jonas Larsson Vikberg (död 1868) levde sitt liv i Glommersträsk.

h. Född 1807: Carl Erik Larsson Vikberg (1807-1862). Bosatte sig i Norsjö socken. Gift med Helena Svensdotter (1822-1879). De hade en son som gick som dräng/jordbruksarbetare i Åsele, Jörn, Anders Vikberg född 1860. Anders hade en hustru som hette Anna Magdalena Lindholm och 1890 vid folkräkningen har de två hemmaboende barn Elida Helena (1889) och Sven (1890).

i. Född 1810: Anna Maria Larsdotter (1810-). Gift med Johan Mårtensson Renling född i Malå socken 1811 död 1877. De gifte sig 1839 och bosatte sig i Rentjärn. De fick åtta barn födda mellan 1838-1852. Äldsta barnet Emma Karolina föddes ett år (1838) innan de Anna Maria sig i Norsjö med Johan. Emma Karolina gifte sig som vuxen med Jonas Edvard Jonsson Lidström hemmansägare i Bastusele.
Anna Marias söner Karl Johan (1842) och Lars Anton Renling (1847) bodde 1890 i Rentjärn och titulerades hemmansägare. Systrarna Anna Margareta Augusta (1840) och Maria Magdalena (1844) fanns år 1890 bosatta i Nåda (Rentjern 1).
Dottern Sara Albertina (1841) hade gift sig med hemmansägaren och handlaren Erik Jonsson i Malåträsk.

j. Född 1813: Anders Larsson Vikberg (1813-) bosatte sig i Tjappsoive. Gifte sig med Anna Greta Johansdotter.

k. Född 1816: Olof Larsson Vikberg (1816-1826) dog endast tio år gammal.

l. Född 1820: Nils Larsson Vikberg Ahn (1820-1868) farfars farfar.

Nils Larsson Vikberg Ahn 1820-1868 - Marta Johanna Nilsdotter Berggren 1825-1903.

11. 1820 föddes Nils Larsson Ahn och gifte sig med Marta Johanna Nilsdotter Berggren. Nils dog redan 6/10 1868 - 48 år gammal - i tyfus. Marta var född i 1825 i Glommersträsk och dog 1903. Nils var bonde i Åselet, Jörns socken. I nuläget osäkert hur många barn Nils och Marta fick. Anders August var i alla fall en av barnen född 1855. En annan son hette Nikanor Johannes (kallades Necken) född 1848. Ytterligare söner är Wilhelm Nilsson Ahnqvist född 1861, Otto Bernhard Nilsson Ahnqvist född 1863 och Walfrid Bernhard Nilsson Ahnqvist född 1865. Walfrid bodde i samma hushåll som sin äldre bror Nikanor vid folkräkningen 1890. I hushållet fanns då förutom Nikanor hans hustru och deras nio barn samt Nils Larsson Ahnqvists änka Marta Johanna.
Wilhelm Nilsson Ahnqvist var hemmansägare i Svartå (Byske) gift med Kristina Aurora Lundmark och 1890 hade de en son Nils Georg född 1889.
Otto Bernhards öde är i nuläget okänt.

12. 1855 föddes Anders August Ahnqvist och han gifte sig med Hedda Kristina Jonsdotter född 1851 i Byske socken. De fick en son Nils Arvid f. 1881 som skulle bli redaktörens farfar. Hedda hade tre söner med sig in i äktenskapet Konrad Wikström (f. 1871), Karl August Wikström (f. 1874) och Jonas Algot Johansson (f. 1877). Hedda var tidigare gift med Wikström och från varthän Jonas Algot härrör är i skrivande stund oklart.

Karl August finns registrerad som ogift bonde i Fällfors 1910 och med en anställd piga Anna Hildegard Jonsson född 1892.
Den äldste styvbrodern Konrad finns i dokument från 1890 som dräng i Fällfors hos hemmansägare Albert Jonsson och hans hustru Johanna Löfbom.
År 1900 finns både Nils Arvid nu 19 år och Jonas Algot (23 år) registrerade som drängar hos sin far och styvfar medan styvbrodern Karl August som 26-åring noteras som bonde i samma hushåll.
Tio år senare står farfar Nils Arvid som ensamhushåll och jordarbetare.

Anders August var hemmansägare i Åselet, Jörn och även skomakare (enligt folkräkningen 1890).
Han blev enligt uppgift från säker källa gästgivare i Fällfors. Hustrun Hedda skulle enligt ryktena vara den egentlige gästgivaren.
Gästgiveriet var ett enkel typ av hotell på landsbygden där resenärer från längre in i landet tog in på väg till och från Skellefteå.

13. 1881 föddes alltså Nils Arvid Ahnqvist och som år 1911 gifte sig med Nanny Fredrika Karlsson f. 1888. 1926 flyttade familjen Arvid och Nanny Ahnqvist till Boliden med sin 2-årige son och två äldre döttrar. Samma år föddes deras tredje dotter.

Nanny var fosterdotter hos kvarnägaren Axel Karlsson och Helena Josefina Hellström i Fällfors. Farmor Nannys födelseort är angiven som Skellefteå vid folkräkningen år 1900 och detsamma för hennes fosterföräldrar.
Tio år tidigare bodde fosterföräldrarna i Storkåge och då var Axel benämnd som jordtorpare och de bodde samman med Helenas föräldrar. Farmors mor Helena Hellström var lärarinna.

Farmor Nanny har etiketten "oäkta" i födelseregistret från 30 juni 1888. Mamman var sömmerska och hette Anna Lovisa Hedman och kom från Sunnanå. Var Anna Lovisa ogift? Verkar inte så.

Farmors mor Anna Lovisa Hedman f. 1861 står dock som gift 1890 med den nio år yngre sågarbetaren Nils Johansson Sandström f. 1869 och de har en sexårig son Gustaf Birger och farmor Nanny är registrerad som deras dotter i hushållet. Hur det kom sig att farmor Nanny hamnade som fosterbarn hos Axel och Helena i Fällfors förtäljer dock inte arkiven. Nils Sandström har inte erkänt faderskapet enligt födelseregistret och torde inte vara far till Nannys halvbror Gustaf Birger heller eftersom Nils var bara 15 år när han föddes.

Och tio år senare år 1900 är Nanny Fredrika borta från hushållet Sandström-Hedman som dock har ytterligare sex barn. De bor fortsatt på Sunnanå och Nils Sandström tituleras jordbruksarbetare.

1910 har Anna Lovisa fött ytterligare en son. Nils Sandström tjänstgör nu som polis i Skellefteå. Nu är Gustaf Birger 26 år och bor inte längre hemma.

14. 1924 föddes bloggarens far Axel Gösta i Fällfors.

15. Bloggaren björnen!

Släkten höll sig inom detta område i över 300 år.


Glommersträsk museum från idag. Måhända skribentens farfars farfars mors hem på 1700-talet.


Glommersträsk från ovan.

Byskeälven rinner vild genom Fällfors.

Mellan 1645 till år 1881 har skribentens arvsanlag blandats med individer inom en radie på cirka 60 kilometer. Goda gener? I alla fall har släkten inte funnit anledning att röra på sig särskilt långtfrån rötterna. De började hända saker efter 1900 men det är en annan historia.

Alternativa upplysningar:

Olof gifte sig 1709 med en Karin Johansdotter född 1692 -de fick 13 barn.
1. Född 1708: Jon Olofsson (1708-1780) var bonde och soldat på gården Innervik 15. Soldat 1742-44 på roten Ros i Innervik.
2. Född 1710: Brita Olofsdotter som flyttade till annan socken 1743.
3. Född 1710: Olof Olofsson med okänt öde. Förmodligen död som litet barn.
4. Född 1712: Johan Olofsson (1712-1741) var troligen soldat mellan 1728-1741 på roten 68 Lamm. Han var gift en gång och var laggare 1735. Död 29 år gammal.
5. Född 1712: Mariet Olofsson gifte sig 1730 till Storkåge och flyttade 1751 till annan socken.
6. Född 1715: Kierstin Olofsdotter (1715.1787) Skribentens anmoder.
7. Född 1716: Lars Olofsson som förmodligen dog som litet barn..
8. Född 1717: Olof Olofsson (1717-1788) var soldat 1740 på roten 13, Ros. Han ägde en gård i byn Bäck och i Bodan från år 1743.
9. Född 1722: Karin Olofsdotter gifte sig 1751 och blev soldathustru på roten 71 Karlman. Hon gifte om sig i Östanbäck år 1762 och flyttade sedan till Glommersträsk 1763.
10. Född 1724: Elsa Olofsdotter (1724-1792)
11. Född 1725: Lars Olofsson (1725-1803) var också soldat åren 1747-1779 på roten 35, Holm i Bodan. Han gifte sig år 1754 med Lisa Olofsdotter och de hade två söner som flyttade till Arvidsjaur.
12. Född 1728: Margareta Olofsdotter (1728-1792) var soldathustru gånger två. Första giftemålet med soldat (1751) på roten 75 Orrfelt och sedan på roten 36. Hon blev soldatänka år 1759 då hennes man dog i kriget nere i Pommern.
13. Född 1733: Malin Olofsdotter (1733-1810) gifte sig 1753 i Klutmark.

Om soldater och roten: 1682 införde Karl XI generalindelningsverket och det ständiga knektehållet. Detta innebar att landet delades in i små administrativa områden (kallade roten) som alla skulle ha minst en knekt. De gårdar som ingick i området tvingades att förse och underhålla en soldat för den indelta armén med ett soldattorp. Med uttrycket tjänsten på roten avsågs i den indelta armén de övningar och den kontroll av vapen och utrustning, soldatens uppförande och disciplin som förekom när inte förbanden var sammandragna till övningsläger, kommenderingar eller krigstjänst. Roten bestod av 6-10 man under befäl av en rotemästare. Fyra rotar bildade ett korpralskap.

När Karin Johansdotter var 23 år födde hon Kierstin Olofsdotter - som skulle bli Björnidets skribents farfars farfars farfars mor.
Kierstin gifte sig sedan med Lars Pehrsson Orre som var soldat - därav tillnamnet Orre - året 1735. De hann få tre söner innan Lars stupade i "Hattarnas krig" i slaget vid Villmanstrand sex år senare. Deras förstfödde son blev Per Larsson Vikberg (skribentens förfader) och hans bröder hette Jon Larsson Västerbottning och Olof Larsson Bjur.
Jon Larsson Västerbottning var soldat men högg av sin vänstra tumme för att bli befriad från soldatplikten. Han flyttade sedan till Myrträsk i Arvidsjaur och levde förmodligen där som skogsbonde. Tillnamnen Vikberg, Västerbottning och Bjur är alltså soldatnamn.

Jon Larsson Västerbottning (1738-1817) var alltså skribentens farfars farfars farfars bror.
Soldat Västerbottning var på roten nr 101 i Skellefteå socken åren 1759-1768. Han avskedades vid generalmönstringen 1768 då han hade huggit av vänstra tummen.

Jonas Larsson blev nu istället nybyggare i Myrträsk i Arvidsjaurs socken år 1769.
Nils Nilsson Tysk och Jon (Jonas) Larsson Västerbottning var de två första som kom att bebygga Myrträsk, beläget halvannan mil nordnordväst om Glommersträsk (Myrträsk finns ej med på kartan men ligger ungefär mittemellan Nyvall och Lappträsk).


Nils Nilsson Tysk var från Storkåge by och hade varit med vid slutet av Pommerska kriget. Vid hemkomsten gifte han sig och bosatte sig på sin rote i Storkåge, där han, utom av ett litet jordbruk, livnärde sig som snickare och svarvare. Han stod sig tämligen väl, men besynnerligt nog blev han vid generalmönstring 1768 kasserad emedan han var för liten, oaktat han sex år förut ansetts lång nog att bevista ett fälttåg. Till följd av sitt avsked måste han flytta från Storkåge, där han blivit nära bekant med Jon Larsson Västerbottning, vilken också var soldat, men även han blivit kasserad, emedan han oavsiktligt (!?!) kommit att avhugga en del av vänstra handens tumme.


Med honom skulle Tysk få följa till Myrträsk. Midsommarafton 1769 anlände Tysk och hans kamrat till Myrträsk, där de funno en förträfflig ängsmyra och fräkensjö, som lätt kunde avbärgas.
Fisket var också rätt fördelaktigt, blott tjänligt redskap därtill hade funnits.


Bostaden var anlagd på en mager tallhed, vilken likväl var alldeles olämplig för åkerbruk, emedan den på alla sidor omgavs av kärr och moras, som gjorde platsen i hög grad frostständig. Detta förhållande förbättrades visserligen efterhand genom utdikning, men platsen blev aldrig rätt tjänlig till åkerbruk, varför senare åboer flyttade lägenheten till det s k Hållberget beläget en fjärdedels mil öster om Myrträsk.

En av Jons (Jonas) söner dödades som soldat i Finland i kriget mot Ryssland 8 december 1808.
Sonen hette Per och var 39 år när han stupade. Han tillhörde rote 74 Warg och vid mönstringen uppgavs måtten 11 kvarter och tre tum lång. En kvarter motsvarar cirka 14,8 cm och (decimal)tum cirka 2,9 cm. Det gör soldaten Per 173-174 cm lång. Anmärkning från mönstringen: ""Soldats ämne och därför hitkommen av fri vilja och godtycke".

1751 gifte Kierstin om sig med Per Israelsson Käck som var den förste nybyggaren i Glommersträsk som låg cirka 60 kilometer in i landet. Men skribentens förfader var hennes förstfödde son Per. Per hette naturligtvis Larsson eftersom pappan hette Lars. Soldattillnamnet var Vikberg. Enligt kyrkböckerna blev denne man 100 år gammal.
När Per var 44 år (1780) flyttade han till Glommersträsk där hans mor (Kierstin) nu levde omgift efter hans pappa och soldaten Lars var död.