Tidigare i sommar så uppmärksammades denna sädesärla
som på sina lätta fötter hoppade mellan näckrosbladen.
Vid återbesöket i näckrosdammen så blir det ett trevligt återseende.
Gott att se att fågeln har klarat sig bra under sommaren
där den har livnärt sig på allt det goda som finns ovan och under vattenytan
- detta utan att ramla i plurret och riskera drunkning.
Sädesärlor är väl inga goda simmare.
Motacilla alba är ärlans latinska namn som den fick av Linné 1758.
23 gram väger en sädesärla - vilket betyder att den med lätthet kan använda
näckrosbladen för sin jumping på vattnet.
De vita näckrosorna tycks ha somnat
och dragit sig tillbaka - medan den röda ännu lyser upp det allt mörkare vattnet.
Stilla ligger dammen
och ger god spegelyta för växterna på land.
En damm
inget mangroveträsk.
Början till eftermiddagssol
efter duggregnig morgon.
Torr sommar men nu åter lite grönska i september
tack vare vätan från skyarna.
Blomvass finns även vid dammen
och tillika en and som håller utkik mot söder.
Möjligtvis iakttagande den kvicka sädesärlans framfart över näckrosbladen.
Retzius (1806) skriver förresten att av blomvassens blad
"flätas wackra mattor, stolsäten och dylikt".
