fredag 16 oktober 2009

Alla årstider på en dag i När socken

Med väl utprovad minibuss tankad hos Tankvärt krossades Gotland från Visby på västsidan till När på ostsidan av ön.
Under tisdagen 13 oktober fick skribenten med ämbetskollegor uppleva samtliga årstider. Regn, blåst, sommarsol, snöfall, regnbågar, hagel. Vädret är måhända alltid så dramatiskt växlande på en ö som ligger ute i havet öppen för nordanvindar som sunnanvindar.
För nytillkomna tittare kan skribenten ge en kortinformation om gutarnas ö - Gotland.
Gotland är Östersjöns största ö. Den ligger cirka 90 kilometer från svenska fastlandet. Ön har en stad, Visby och bildar egen kommun, eget landskap (med egen landshövding) och eget stift (med egen biskop).
Ytan är 3140 kvadratkilometer. Högsta höjden på ön är 82 meter över havet. Så det är mycket lämplig ö att cykla på! 57 000 personer är bofasta på ön. Landskapsblomman är murgröna och landskapsdjuret igelkott.
Gotland har en lång historia. Deras runstenar är mycket äldre än de som finns i Mälardalen.
Gotland var tidigt ett handelscentrum, tidvis också en högborg för sjörövare. Under tidig medeltid var ön relativt självständig från centralmakten i Sverige (betalade tribut). Ön delades administrativt upp i tredingar och settingar och hade också ett gemensamt ting för hela ön (se avsnittet nedan om äldre indelningar, där också avhandlas mer om det gemensamma tinget).
Senare under medeltiden uppstod rivalitet mellan inflyttade tyska köpmän i Visby och de inhemska handelsbönderna, vilket ledde till inbördeskrig som bilades av Magnus Ladulås 1288.
År 1361 intogs ön av den danske kungen Valdemar Atterdag, och först 1645, vid freden i Brömsebro blev Gotland svenskt.
År 1676 invaderade danska styrkor igen och höll ön till 1679 då de slutligen lämnade ön efter att vid uttåget ha sprängt Visborgs slott. Bortsett från en kortvarig rysk ockupation under Finska kriget på våren 1808[4] har ön sedan förblivit svensk.








Bilderna ovan och under är komna från När socken cirka 55 kilometer öster om Visby.
När socken har drygt 200 invånare men ett företagsliv som vida överstiger vad man kan tro med det invånarantalet. När är känt bl a för sin golfbana.
Ankorna och gässen bor på Gangvide Farm där skribenten var inhyst.
















Katt i säven. Måns är hans namn.

Hagel och solsken allt i blåst och hård vind.

Gotlands historia går cirka 400 miljoner år tillbaka i tiden, till den period som kallas silur. Vid denna tid låg Sverige nära ekvatorn, och Gotland var en tropisk korallrevmiljö i ett grunt och varmt hav, rikt på många djurarter, till exempel sjöliljor, armfotingar och trilobiter.
Runt reven lagrades under årmiljoner döda organismer och slam, som tillsammans med korallerna byggde upp en berggrund av framför allt kalksten och märgelsten. Den gotländska berggrunden är därför mycket rik på fossil.



Språket som talaas på ön är gutniska vilket är ett talspråk.
Gutniska är ett språk som sedan gamla tider talats på Gotland. Gutniskan har placerats på den östskandinaviska språkgrenen jämte danska och svenska, trots att det faktiskt många gånger påminner mer om vissa västskandinaviska språk såsom isländska och vissa norska dialekter.

Bilder från Närsholmen där ämbetsföljet plockade sten och letade fossiler följer i nästa inlägg.

söndag 11 oktober 2009

Ett steg i sänder


En regnig dag en sommar för många år sedan lånade skribenten ut sin jeansjacka till en "Li" som skull ge sig ut i regnet.
Som tack för lånet fick jag denna målade bild.
Tycker att den är fin - kort så.

Regissören och skådespelaren Kent Andersson har skrivit dikten "Steget".

Jag måste ge mig själv en dag, då min tanke strövar fritt,
en dag då jag tar mitt första steg och vet att det steget är mitt.
Jag vill vakna upp i ett eget rum och resa mig upp, och stå på golvet
en stund och fråga mig själv åt vilket håll jag ska gå.

Ett steg i sänder!
Sedan ett steg till!
Det blir härligt att se vad som händer
när man går åt det håll man själ vill!

Jag måste få fråga mig själv vem jag är
och varför jag gör det jag gör.
Jag kan inte leva med dörren stängd om mitt liv står därutanför.
Och ropar man på mig från alla håll så svarar jag: -Vänta en stund!
Idag vill jag följa min egen röst. Idag är ingens hund!

Ett steg i sänder!
Och sedan ett till!
Det blir härligt att se vad som händer
när man går åt det håll man själv vill!

Ur dammet anas de små tingen

Ur dammet reser sig och när dammet lättar anas de små tingen... skribenten ser sig omkring och faller in i en materialistisk filosofisk kortstund. Det är trångt om saligheten i Björnidets domäner. Skribenten har en tendens att spara eftersom någon gång i framtiden kan det möjligen vara praktiskt att ha tillgång till den där prylen som ju egentligen borde ha slängts för länge sedan.
Fatalisten inom skribenten utövar starkt inflytande. Behovet av kontroll är starkt och det kan gå illa om den där meningslösa fula saken förpassas med dammråttan till förvisning ut ur idet och en framtida destruktion.

Ovan ses tre invånare i idet. Snögubben, den portugisiska tuppen och chokladmaharadjan. Dessa tre har haft sitt hem i idet sedan trettio år tillbaka. Snögubben har en veke som växt upp ur huvudet och hans existens är berättigad enbart för att en dag smältas ned - gubben är nu möjligen för gammal för att kunna brinna och kommer nog att förbli hel i sitt dammhölje existensen ut. Tuppen är en souvenir från Portugal 1980. Chokladmaharadjan är som namnet anger en chokladkropp i aluminiumkostym - ämnad för att bli uppäten för trettio år sedan.

Tvivlaren inom skribenten har inget större intresse för det som benämnes religion men kan genom fatalisten inom sig besitta respekt för magin hos Ganesha och Buddha.
Ganesha är inflyttad från Nepal för tjugo år sedan - Buddha från Thailand möjligen vid samma tid.

Liknande bilder satt säkert på väggen ovanför sängen hos många barn i skribentens generation.

Om det var någon kväll som det var svårt att somna så var det lätt att ligga och studera bilden. Skribenten visste redan som barn mycket lite om änglar. Om det var goda eller onda var osäkert. Ju mer skribenten studerade bilden desto mer övertygad blev han över att ängelns avsikt var att sparka ned det blomplockande barnet nedför stupet och ned i ravinen. Redan i tidig barndom formades skribentens aversion mot höjder och stup och misstänksamhet mot de människor som talar om sig själva som enbart goda.

Den Blå Svanen har funnits i skribentens närhet livet igenom.

Som barn hade skribenten många fantasier kring Resenären ovan. Resenären åkte tåg på den tiden och har något av en moster i sig.

Varje hem i skribentens generation har väl haft en elefant. Skribentens var vit och den elefanten har haft diverse frakturer genom åren och därför genomgått lika många diverse operationer genom åren.

Två bilmodeller har överlevt skribentens barndom. En Ford Anglia i den karaktäristiska modellen med bakrutan vänd inåt och en Vauxhall Cresta. Båda tillverkade i England - made by Lesney Products i matchbox sizes.

Skribenten håller sin nydöpte broder vilket inte tycktes vara uppskattat av brodersminen att döma.

Vad finner man mera när dammet lättat?
Jo - skribentens tredje TV-framträdande i TV-serien "Goda Grannar". Synes till höger sittande vid ett kafébord - avslappnad och till synes inte intresserad av konversationen mellan Lena-Pia Bernhardsson och Helena Brodin. Serien sändes 1987-1989.
Skribentens försa TV-framträdande var i långrock passerandes en kamera vid Umeå Universitet 1972 och det andra framträdandet skedde fryst under en av nollorna i Sveriges statsskuld på Drottninggatan i Stockholm också 1980-tal - Rapportinslag!

Så ett hopp utåt!
Årstidsindikatorn visar denna morgon på höst. Regn har fallit i natt och temperaturen låg som lägst på ynka två grader plus.

Avslutningsvis för dagen har Stjärnans Hus nu blivit befolkat igen. Den underliga i allt i nuläget är att ingen i huset har gardiner! Så även skribenten kan lägga sig i vad grannarna håller på med. Även solen har fläckar...

tisdag 6 oktober 2009

Eriksdalshöst 2

Turen fortsatte ned mot Årstaviken där båtarna vid denna tid finns i lika stort antal på vattnet som på land.







Förhoppningsvis kommer någon att plocka alla dessa äpplen innan de faller till marken..








Som synes finnes ännu många blomsterknoppar som ännu inte slagit ut.
Det är väl så här i livet att vissa knoppar inte hinner slut förrän höstkölden slår till.

Det var väl dagens filosofiska tanke efter höstpromenad genom det tätbefolkade växtriket vid Eriksdal.





Hotel Clarion reser sig över kolonistugor och bortom den ymniga växtligheten.





Man kan som alltid förundras över de vägar som en växt kan ta...

Så ser man Globen på andra sidan Årstaviken och sedan går man hem...