måndag 2 mars 2009

På väg efter pitepalt del 3


Maria Magdalena Kyrka passeras och ser mig om axeln mot Hornsgatspuckeln med allehanda gallerier och annat konstnärsskap.

På den lilla kyrkogården ligger flera litterära storheter som Erik Stagnelius, Evert Taube och Lasse Lucidor.
Erik Johan Stagnelius född 14 oktober 1793 i Gärdslösa på Öland, död 3 april 1823 i Stockholm, var en betydande svensk poet och författare under romantiken. En känd dikt av honom heter "Näcken".
Kvällens gullmoln fästet kransa.
Älvorna på ängen dansa,
och den bladbekrönta näckengigan rör i silverbäcken.
Liten pilt bland strandens pilar
i violens ånga vilar,
klangen hör från källans vatten,
ropar i den stilla natten:
"Arma gubbe! Varför spela?
Kan det smärtorna fördela?
Fritt du skog och mark må liva,
skall Guds barn dock aldrig bliva!
Paradisets månskensnätter,
Edens blomsterkrönta slätter,
ljusets änglar i det höga
-aldrig skådar dem ditt öga.
"Tårar gubbens anlet skölja
ned han dyker i sin bölja.
Gigan tystnar.
Aldrig näckenspelar mer i silverbäcken.
Lasse Lucidors gravsten har den udda inskriptionen "kallad den olycklige".
Lasse Lucidor, född 6 oktober 1638 i Stockholm, död 12 augusti 1674, var en svensk lärare, lyriker, författare, vissångare. Han hette egentligen Lars Johansson, men blev mer känd som Lasse Lucidor, den olycklige. Han är känd som en tidig sekulär lyriker som skrev verk på svenska.
Mest kända dikten börjar:
"Skulle Jag sörja då wore Jag tokot,
Fast än thet ginge mig aldrig så slätt,
Lyckan min kan fulla synas gå krokot,
Wackta på Tijden hon lär full gå rätt;
All Werlden älskar Ju hwad som är brokot,
Mången mått liwa som eij äter skrätt."

Träden på Maria kyrkogård står som svarta spön i backen nu den 2 mars.

Promenaden tar skribenten via Kvarngatan åter mot hemmakvarteren kring Medborgarplatsen och tornet Haglunds Pinne.

Där finns i Fatbursparken diverse skulpturer av lika diverse uttryck. Vissa saknar tydlig mening men det finnes säkerligen en grund och en botten i tanken bakom. Och hästarna är ju mer än tydliga. Skulptursamlingen är ett projekt som kostat 33 miljoner svenska riksdaler - så det är synd att Söderbrodern på bilden ovan amputerats på ett underben.... om man nu tänker på pengarna...