En frifredag med den lågt stående
som värmer den som håller sig på solsidan.
Dammen den lilla
i klippskrevan börjar fyllas av löv
fallna i olika stadier.
Både himmel och vatten
osar blått.
I skylten i fönster någonstans i Gamla Stan:
"När gästerna tar sig över den tunna isen
går apotekare Engströms hund genom isen.
Den räddas ur det iskalla vattnet av en annan middagsgäst,
kammarjunkare af Pontin."
Det var bra!
En uppåttittande sparv i vila på pakethållaren
eller "packethållaren" som vi sa i norr.
En annan mera sitter på åldrad sadel
mellan kvitterattackerna
för det hördes fågelsång i buskagen
denna frifredag.
Färgsinnet hos forna tiders husbyggare kan bara beundras.
Vi är på Svartmangatan
och strosar runt som vilken annan glad turist som helst.
Se där Storkyrkan som snart ska slå elva slag.
Lunchrusningen har ännu inte börjat
så Kaffekoppen och Chokladkoppen har alldeles nyss
plockat ut menyerna på torget.
En fenomenal artist på såg
fick smattrande applåder
och förhoppningsvis lite pengar i hatten.
Alternativt för mig är som vanligt numera
att lämna mitt VISA-kort i hatten
- vilket jag också inte gjorde -
trots kontantlösheten.
Köpmangatan
- en av de äldsta gatorna i stan!!
Som alltid så tar jag turen förbi Brända Tomten
och beundrar färgbegåvade husbyggare åter igen.
Kan inte låta bli att ta med en av Stockholms 150 000 gatubelysningar
nu när det är höst.
I tvättlinans antikvariat skyltas med en varierad kost.
Det finns humor hos affärsinnehavare på Kindstugatan -
butiken som saluför Paul Mauriat
och Singers symaskin:
"Are You a Singer ?".
Fyndigt ser jag det som.
Evighetsbelysning hos grannen till Singer.
Alltid hemma!
Stämningen är inte lika munter i alla skyltfönster.
P. N. Wohlin är mannen från 1800-talets andra hälft som tydligen hade mer
att göra med att vara mannen bakom Wohlins Urhandel.
Från 1881 ett reklamutskick:
"lager en gros och en detail af alla sorters brukliga vägg- och fickur,
verktyg för guldsmeder, gravörer, instrumentmakare, mekanici m.fl."
Sökte mer information om Wohlin men den tänkta hemsidan som möjligen har information
har blivit "hackad" enligt min säkerhetspolis Mr Norton.
Så Mr Norton bestämmer.
Rysk kvintett som tar en groupie
framför Riddarfjärdens blå böljor.
Så illustreras en metallbox
nära en av Stockholms huvudartärer - om inte aortan -
järnvägen.
Halvmånen synlig i det klara höstvädret.
Den store är fotografen
vilkens skugga letar sig över
skumpiga mörka vatten.
Allt har en baksida
även Mr Walker alias Fantomen.
Vid Fredsgatan och det vatten som väl är Riddarfjärden.
En mindre staty som möjligen visar två män som vill undsätta
en kvinna som är i ett ytterst kritiskt läge att bli ett fjärdens offer.
Vem ligger bakom skulpturen?
Glömde leta efter information om detta
- gick bara vidare.
Med tanke på dennes livsduglighet
så borde tas reda på vad växten har för namn.
Nu har konstisen börjat lägga sig runt Karl XIII
och det blir tid för att plocka fram skridskorna igen.
Undrar varifrån dessa snödrivor har levererats?
Det förtäljes inte men snön finns där eftersom idag och i morgon
kommer världens vinterdestinationer att samlas
i Kungsträdgården för en inspirationsmässa om både svenska
och internationella skid- och snödestinationer.
Älgarna installeras i den torrlagda dammen i Kungsträsgården -
44 dagar före jul.
Ju mer jag studerar dessa två hjortdjur
så tvivlar jag på min första artbestämning
- detta är ju kronhjortar... inga älgar.
Över Sergelgatan hänger dessa blå bollar
för att skapa julstämning i november.
Resväskorna på Hötorget tar aldrig slut
- antingen är det svårsålda
eller så är lagret ofantligt.
Himlen ser vintermörk ut
men det visade sig bara vara en synvilla
för se solen skiner om än bara bitvis över torghandel och konserthus.
Vilken väljer man här?
Argentinas blåvitrandiga möjligen..
Ljuset om hösten
över kantarelllådorna, äppelskrutten och lingonbären
samt slovenska Laibach som spelar på Kraken i afton
med föreställningen "Also Sprach Zarathustra".
Laibach spelade faktiskt i Pyongyang, Nordkorea, för två år sedan.
Intressant att se "publikens" reaktioner.
Så lämnar jag Hötorget med Laibach mellan öronen
och konstaterar att även broder Tjampen hade kunnat få uppleva
lite musikaliska upplevelser lämpade för hans öron
en lördag för snart en månad sedan.
'Never heard of these c/w-music writers'.
