Man får vara glad
för varje dag som går
som man kan nonchalera info från kommunen som
"Vinterunderhålles ej".
Förklaring till det rosa skimmer som driver över vattnet
finnes nedom..
En rosa rök
och en modefotografering på en brygga.
För stilla vatten ej tider för att segla
men gott nog för Fatburen att sig i kanalen spegla.
400 meter kanal
med fria buskar på svårtillgänglig öster strand.
Vi befinner oss i gränslandet
mellan Stockholm stad och Solna stad.
Vill inte på något vis mena eller påskina
att dagens arkitekter saknar känsla för hur vi människor vill bo.
Fast nu är det ju beställaren - kommunen - som ändå bestämmer
att vi ska bygga dessa fyrkantiga lådor
och gärna intill flerfiliga motorvägsleder.
Men de grå bostadslådorna vid Hornsberg
stärker i alla fall upplevelsen av att hösten är trolsk,
livlös och skräpig.
"Framtiden är vacker" - http://www.svenskaskogen.nu/#start
- Se filmen om Svenska Skogen!
Om du känner för det...
Här väljer du avsats på klippväggen
utifrån vilken utsikt du önskar över Essingeleden och E20.
Björkar är lätt igenkännliga och därför vår favorit
då vi inte behöver studera bladen för att artbestämma trädet.
Al? Asp? Alm? Lind? Bok? Poppel? Ek?
Ja väl.. en lönn är ju alltid en lönn
men en björk är en björk oavsett årstid.
Skulle kunna tro att det växer akacior på den bortglömda naturrutan
intill en av Essingeledens broar vid Ekelundsvägen.
Solna en besynnerligt svårhittad "stad".
Omöjlig att orientera sig i med all reservation.
Föredrar att ta rulltrappan ned till T-banan.
Konstutsmyckning med bland annat Hagalund i T-banegrottan 36 meter under jord
med noter till Woody Guthries "Better World".
Har ett uppdrag så hamnar på tåget till Kungsträdgården.
Mellan plattformarna en krigsgud som en gång i tiden stått på Riddarhusets tak.
Statyer och rester från tidiga slottet Makalös.
Stationen är utformad av konstnären Ulrik Samuelsson.
Vid östra utgången två museigårdar på var sin sida av passagerarstråket.
Ingång mot plattformen 36 meter under jord
med museigårdar på var sin sida om stråket.
"Konstutställning" som tycks pågå år efter år.
Finns intresse att se mera från denna vackra tunnelbanestation
så kan du välja denna bloggs rapport från 7 december 2013:
Inget har förändrats sedan dess
- i underjorden står tiden stilla.
Taket vid östra ingången är målat av
Ulrik Samuelsson och Arne Fredriksson 1985-86.
Detalj från taket.
Ett oljefat i svenska färger
har också fått en plats på golvet av terrazzo
och terrazzo är en typ av konststen.
Tydligt markerad branddörr med lika tydligt markerat brandskåp.
Denna gröna massiva dörr har en historia
hundratals år tillbaka
men den är för tillfället okänd.
Uppstigen ur underjordiska grottor
så är allt sig likt i det dagsljus
som ändå får oss att se tydligare och bättre på livet.
Stockholm i blått sken om aftonen.
Aftonen som kommer allt tidigare
ju närmare midvintersolståndet vi komma
eller kommo - för att göra hela resonemanget lite mera poetiskt.
Ljung i kruka på trappavsats i sten.
I samband med den stora branden 1723 förstördes samtliga hus i Nytorgsgatans omgivning,
ända ner till varvet vid Tegelviken.
Efter branden förbjöds byggandet av trähus - trots detta uppfördes några hus av trä.
Ett exempel härpå är Nytorgsgatan 5
där ett halvt falurött trähus är hopbyggd med ett putsat stenhus.
Alla helgons dag på Katarina kyrkogård.
Höststämning för levande som död
och i minneslunden växer minnesplatserna för de som inte finns längre samman
och det är fint att se att det ger goda förutsättningar
för gemenskap bortom det vi nämner som livet.
Minneslunden i kyrkogårdens sydvästra hörn invigdes den 2 november 1991
och där finns tusentals askor nedsatta.
En prominent person vilkens aska är strödd i denna minneslund är
Per Anders Fogelström - författaren till Stockholmsskildringarna 'Mina Drömmars Stad'.
Skulpturen är gjord av Bertil Berggren Askenström från 1993
och den kallas ”I Guds hand” eller ”Hymn”.
