Förstärkt med långkalsonger, toppluva och Schenkers halsvärmare
(får tacka Tjampen för en julklappen)
(får tacka Tjampen för en julklappen)
så tog sig redaktören ut på sin sedvanliga dagstur.
Blå himmel och kall sol
med temperaturstocken visande -4 grader
stapplade kylpaketet norrut
- en rutin som hör vintertiden till.
Undrar vem som är så omtänksam
som virkar värmare till Slussens temporära metallräcken?
Vad är detta om inte blåvit himmel
och blåvita tunnelbanetåg.
De moln som sveper över himmelen
under det kalla halvåret tenderar att vara mera grå än vita
- en notering värd att observera eftersom tanken kommer
från en erfaren molnbeskådare.
Det är så här ängeln ser ut ovan entrén till Engelen
och befarar att någon någonstans sitter och gruvar sig
inför uppgiften att lossa dessa ljusledningar
för att sedan återförpassa dem till deras förvaringslåda
utan att tjorva till det
utan lägga tillbaka tingel-tanglet i det skick som det en gång
lämnade lådan i november månad.
Slussens omdaning skymmer en del men
Mariaberget har en förmåga att dominera oavsett.
Kyrktornet på Katarina håller en på rätt kurs
oavsett var man i denna stad befinna sig
(som sagts otaliga gånger i denna blogg
- och nu n gång till).
Gudrun Sjödin eller får kontrollera namnet på denna klädskapare
som lockar kulturella damer eller kulturtanter till shopping
- men inte de som redaktören känner till dock.
Gudrun Sjödén heter klädskaparen med butik på Stora Nygatan
född 1941 i Roslagens famn.
Välkomnande källarvalv
med värmande te, gratis WiFi och komfortabla soffor.
I åminnelse - men saknar Hilversum på displayen.
"Display" ett ord som man ju inte använda på den tid
som detta var en verklighet och "on" och "off" inte störde heller
utan det var tydligt var "Från"-knappen satte.
Varför redaktören fotograferade denna gränd är oklart
- det var nog för att det stod två cyklar parkerade mot väggen
och flaggorna var röd och grön.
Kontrast mot det gula - så tänker en fotograf!
Plötsligt insåg dock fotografen att dagens tema borde vara
"utslängda julgranar i gränderna i Gamla Stan".
En färdigbarrad sådan - dagens tema visade sig dock vara svårt att genomföra
möjligen för att julgranen ska ju faktiskt få leva vidare inomhus fram till
tjugondag Knut.
Att denna gran fick lämna husvärmen är dock i viss mån förståeligt.
Vet inte vad
men det finns inga skäl till
att alltid veta vad.
Här vetes det vad
- en magisk plats nära Sven Vintappares Torg.
Får bara hoppas att detta inte är någon
Apple commercial.
Avancerad porttelefon Sven Vintappares Gränd 6.
Och inte bryr man sig att snirkla till portarna på detta vis heller
Och inte bryr man sig att snirkla till portarna på detta vis heller
- längre.
Kyliga nordanvinden
sveper längs Stora Nygatan.
Allt populärare har han blivit som pynt på platser
som behöver lite pynt och ögonfägnad
- Karl Marx.
Gåstorget
- medvetet fotografi
med försök att placera en av Stockholms 150 000 gatlyktor
mot vit bakgrund.
Dessutom är den "medvetne" fotografen inte ens skolad.
Lovvärt försök!
Julpyntat fönster
hos boende vid Gåstorget
eller är detta fönster tillhörande ett etablissemang?
Svårt att veta i Gamla Stan
- vad är kommers och icke?
Vad är privat eller offentligt?
Vad är privat eller offentligt?
Västerlånggatan som turistfälla.
Så mycket människor det finns -
undrar hur många människor man ens har sett två gånger.
Eller minns att man sett två gånger -
redaktören ser numera bara en hop
och inga individer.
Alla liknar ju alla.
Prästgatan - lämplig led för att komma undan.
Hus efter hus
sammanvuxna fasader.
Prästgatan norrut från den plats där fotografen just nu står.
Fotografen tillika redaktören gillar att fotografera folk bakifrån
eftersom det är ju oundvikligt att inte någon människa tar plats på ett foto.
Man vill ju inte be folk att "skingra" sig.
Husen står knappast i jämna rader.
Vissa lutar inåt
och andra utåt.
Ju flera århundraden som passerar desto fastare sätter sig husen
på den ojämna grund där de en gång grundmurats.
PLASMA
en nykomling i familjen taggare.
Ytterligare en gatlykta.
När nordanvinden blåser så är det värme att finna
ju trängre gränderna är.
Där har vi Mariaberget igen.
Höjden har varit bebodd sedan 1300-talet,
kanske redan när Stockholm grundlades på 1200-talet.
Till vänster en muromgärdad parklek på Prästgatan
i området Junotäppan.
Promenaden passerar också till vänster Estniska skolan och Nicolai skola.
Redan 1586 omnämns gatan som Prästegathen efter de bostäder för stadens capellaner.
Det är först år 1885 som Prästgatan heter Prästgatan hela vägen som du ser den idag.
Då bestämdes att den sista änden i dess nordliga del, Helvetiegränden"
och den sista änden i dess sydliga del, Stenbergs gränd"
skulle integreras in i Prästgatan.
Tidigare hade Prästgatan varit uppdelad på många fler namn.
På Prästgatan hittades utslängd julgran nummer två
i dagens tema.
Denna skulle nog ha klarat sig bra ytterligare en vecka
men någon tröttnade på det lilla trädet
som trist nog får invänta slutet i rännstenen.
