Temperaturen cirklar kring noll denna vinter
- så långt kan vi glädjas åt enbart nattfrost som vinterpåminnare
och vad är det för mening med att snön ska komma sedan till våren?
Johan Hansson Hök ägde en kvarn här på 1600-talet
och denne kvarnägare hade en svärson Moses Israelsson som ska vara mannen
som gett platsen dess namn - Mosebacke.
2006 utsågs Mosebacke Torg till Stockholms vackraste torg
med Nils Sjögrens skulpturgrupp Systrarna (rest 1945) som står placerad i en fontändamm
på torget. Vintertid är dammen i detta nu täckt av detta röda nätverk.
Vilken funktion som dessa knoppar har anas inte
om det nu inte bara är dekoration vid trappnedgången
från Mosebacke.
Någon har virkat en fluga till herr Strindberg
som ju har förevigat Mosebacke i sin roman "Röda Rummet".
Det var denna utsikt över Stockholm från Mosebacke Terrass
som inspirerade honom att välja
just beskrivning av denna vy som inledning till "Röda Rummet".
Sedan årtionden är utsikten skymd av Kooperativa Förbundets kontorsbygge sedan 1970-talet.
"Det var en afton i början av maj.
Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten
och rabatterna voro ej uppgrävda...
Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster;
de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden,
klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan,
kastade sig över till Tyskans branta tak,
lekte med vimplarne på Skeppsbrobåtarne,
illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen,
eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln,
långt, långt ut i fjärran, där havet ligger."
Vilket osökt får en att notera dagens vy från Mosebackes nejder.
I stunder som dessa
när det råder fuktig nolltemperatur
och ens arbetsinsats där nere bland grus, sand, lera och betong
bara är en detalj i det "mästerverk" som ska ta tio år att fullborda
så känns det skönt att man har ett ämbete vid ett skrivbord att ansvara för
och dessutom att det är frifredag varje vecka.
Klart att mannen är värd en sittande rast allt emellanåt.
Om man på någon arbetsplats måste lita på att ens kollegor gör ett gediget jobb
så är väl denna arbetsplats ett föredöme.
Innan du klättrar upp i detta plockepinn av metallstänger och metallplattor
så får man verkligen säga - att du litar på "din nästa"
som lagt vägen för dig!
Någonting att tänka på för oss på ämbetsverket.
Konstaterar dock utan att behöva tänka om:
Med hänvisning till olika omständigheter
så är det en himla tur att det inte är vårt ämbetsverk
som ansvarar för plockepinnkonstruktionen vid Slussen!
Vem har ritningarna
och hur ser planen ut?
Varje bidrag till detta monsterbygge
är ju lika mycket värt
den dag om tio år när allt står klart
och ingen tänker på att en gång för tio år sedan
så skapades det metallrör som blir den minsta-gemensamma-nämnaren
som förhindrar den stora kollapsen av det sammansvetsade plockepinn
som nu bär oss över från Söder till Gamla Stan.
