"Bä bä vita lamm", "Lasse Lasse liten" och "Imse vimse spindel" fanns väl där som första musikaliska erfarenheter. "Tre trallande jäntor", "I sommarens soliga dagar", "Vi gå över daggstänkta berg" och "Röda stugor tåga vi förbi glatt kring nejden hörs vår melodi" var minnesvärda favoriter.
Att sjunga unisont i grupp var väl ganska trevligt - värre var det när man blev framkallad av fröken (Ottilia) för att sjunga solo vid orgeln. Detta utspann sig på den tiden när detta var förekommande. Att sjunga solo inför hela klassen och dessutom denna Ottilia. Att man har levt ett bra tag inser man när ens första fröken hette Ottilia. Namnet har förekommit i Sverige sedan mitten av 1600-talet, och var vanligt på 1800-talet. Det blev ett modenamn i början av 1900-talet då min första lärarinna förmodligen var född - om hon nu inte var född på 1800-talet eftersom ur min synvinkel som sjuåring var hon en åldrad kvinna med grått hår och knut i nacken. Ottilia är en latiniserad form av det tyska namnet Odila. Namnets betydelse har att göra med rikedom och egendom enligt anlitad källa. Idag finns det drygt 3 000 personer i Sverige som bär egendom och rikedom i namnet. Jo namnsdagen finns kvar - 9 april firas alla Ottilor.
Det var Ottilia som möjligen hette Nyström i efternamn. Ottilia spelade tramporgel i klassrummet och om jag inte missminner mig så hade vi morgonsamling med psalmsång med hennes orgelkomp varje morgon under lågstadiet - minns mest "Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara". Uppfattade texten som "Tryggarekan" och det tog lång tid innan jag fattade vad det var som vi sjöng så tinderligt varje morgon.
TV anlände till hemmet 1960 och före det var vi hänvisade till radio. Som bekant existerade på 1950-talet bara en radiokanal och detta var till och med före Melodiradions tid. Musik spelades inte i radion förutom en Grammofontimme. Tror att sändningstiden var vid 17-18-tiden på eftermiddagen. Den inleddes med en marsch och avslutades också med en marsch. Däremellan var det klassisk musik med undantag för sista inslaget för slutmarschen som kunde vara en schlager. Tror att annonsören till och med informerade om grammofonbolag och skivans nummer.
Grammofontimmen var en gammal trogen institution som funnits sedan 1928! Det fanns ju ändå lite musik i olika underhållningsprogram som Hylands hörna som startade sända 1960.
Minns dock ett program i slutet av 50-talet som hade en ungdomligare snits - Timmen Tumba. Programmet sändes en gång i veckan och det minnen jag har handlar mest om Rock-Olga. Programmet leddes av Sven "Tumba" Johansson ishockeylegenden i detta land.
Hennes version av "What you´ve done to me" var en förlösande musikupplevelse och något som man gick och sjöng på när man lullade runt i koltåldern - "Åh åh åh åh vått jo dann to mi aj näver känn fårgett vått jo dann to mi". Så fick man sin egen musik!
Så var det igång!Att sjunga unisont i grupp var väl ganska trevligt - värre var det när man blev framkallad av fröken (Ottilia) för att sjunga solo vid orgeln. Detta utspann sig på den tiden när detta var förekommande. Att sjunga solo inför hela klassen och dessutom denna Ottilia. Att man har levt ett bra tag inser man när ens första fröken hette Ottilia. Namnet har förekommit i Sverige sedan mitten av 1600-talet, och var vanligt på 1800-talet. Det blev ett modenamn i början av 1900-talet då min första lärarinna förmodligen var född - om hon nu inte var född på 1800-talet eftersom ur min synvinkel som sjuåring var hon en åldrad kvinna med grått hår och knut i nacken. Ottilia är en latiniserad form av det tyska namnet Odila. Namnets betydelse har att göra med rikedom och egendom enligt anlitad källa. Idag finns det drygt 3 000 personer i Sverige som bär egendom och rikedom i namnet. Jo namnsdagen finns kvar - 9 april firas alla Ottilor.
Det var Ottilia som möjligen hette Nyström i efternamn. Ottilia spelade tramporgel i klassrummet och om jag inte missminner mig så hade vi morgonsamling med psalmsång med hennes orgelkomp varje morgon under lågstadiet - minns mest "Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara". Uppfattade texten som "Tryggarekan" och det tog lång tid innan jag fattade vad det var som vi sjöng så tinderligt varje morgon.
TV anlände till hemmet 1960 och före det var vi hänvisade till radio. Som bekant existerade på 1950-talet bara en radiokanal och detta var till och med före Melodiradions tid. Musik spelades inte i radion förutom en Grammofontimme. Tror att sändningstiden var vid 17-18-tiden på eftermiddagen. Den inleddes med en marsch och avslutades också med en marsch. Däremellan var det klassisk musik med undantag för sista inslaget för slutmarschen som kunde vara en schlager. Tror att annonsören till och med informerade om grammofonbolag och skivans nummer.
Grammofontimmen var en gammal trogen institution som funnits sedan 1928! Det fanns ju ändå lite musik i olika underhållningsprogram som Hylands hörna som startade sända 1960.
Minns dock ett program i slutet av 50-talet som hade en ungdomligare snits - Timmen Tumba. Programmet sändes en gång i veckan och det minnen jag har handlar mest om Rock-Olga. Programmet leddes av Sven "Tumba" Johansson ishockeylegenden i detta land.
Hennes version av "What you´ve done to me" var en förlösande musikupplevelse och något som man gick och sjöng på när man lullade runt i koltåldern - "Åh åh åh åh vått jo dann to mi aj näver känn fårgett vått jo dann to mi". Så fick man sin egen musik!
Så kom dagen när det var dags för att få första egna skivan. Att spela på den nya stereogrammofonen från Philips. 1958 torde det ha varit.
Vad önskades då när det bar iväg till Renbergs Sportaffär? Utbudet i sportbutiken var ju inte det allra bästa - men som åttaåring så anade man ju inte det. Doris Day var populär med "Everybody loves a lover" - fanns på svenska "Den som glad är gläder andra" med både Alice Babs och Siw Malmkvist men det var det amerikanska originalet som var det önskade.
Medan fadern köpte Petite Fleur så fick jag hålla till godo med den tyska versionen av Doris Days låt - "Junge Leute brauchen liebe" inspelad av Maureen René. Inte förstaval precis.
Gillade goda musikproducenter redan 1958. Snyggt producerat och även på tyska lät det bra i nya Stereophilips.
Gillade goda musikproducenter redan 1958. Snyggt producerat och även på tyska lät det bra i nya Stereophilips.
