Målet för dagens tur
var att införskaffa en rakmaskin
då redaktören har tröttnat på att raka sig framför en spegel
med raklödder och rakblad.
Vill kunna utföra rakningen där han själv behagar.
Tack vare input från ämbetsverkets avslutningsceremoni
så kostar det redaktören inte ett öre att övergå till maskinrakning igen.
Går allt rätt till?
Följer man tidsplanen?
Hur är stämningen i kontrollrummet?
Svårt att ge tydliga svar på dessa funderingar
men den turkosblå grävmaskinen gör dock sitt
för att hålla tidsplanen.
I nuläget och sedan någon vecka tillbaka handlar omdaningen
mycket om att borra efter vatten.
Den gångbro som på ett så effektivt sätt snabbt kom till
har dock fortsatt ett abrupt slut
och hänger där utan förbindelse i öster.
62 500 cyklister dagligen ertappades i staden enligt
"ett rullande 5-års medelvärde" år 2016.
Trots att cyklisternas antal ökat med 70 % under de senaste tio åren
så utgör cykeln bara 5-10 % av de fordon som trafikerar stadens gator.
På 1940-talet utgjorde cykeln 70 % av alla stadens fordon.
Högvakten har under revircheck dramatiserats..
...vilket i stunden inte hade någon allmän förklaring.
Slottets inre fasader i behov av någon form av sanering
som kräver extra skyddsutrustning hos besprutningskompaniet.
Lejonet på Lejonbacken syntes extra bitskt och aggressivt
denna dag när det möjligen var något på gång.
På Mynttorget har förberedelserna inletts
för att göra staden grönare än någonsin.
Mynttorget med Kanslihuset som stod klart 1936
med kolonnerna bevarade från 1790-talet
då Slottet använde byggnaden för de kungliga kansliet.
Tidigare var det kungliga myntverket som hade sin verksamhet här
men efter slottsbranden 1697 började kungen successivt flytta över sitt kansli
till denna plats.
Idag är det Svartmangatan som får en check och kontroll
- en av stadens äldsta gator - omtalad redan 1437.
Varför den heter Svartmangatan är oklart.
Den hette ursprungligen Svartbrödragatan och Svartmunkegatan
efter munkarna i dominikanerorden.
På 1600-talet blev så gatan kallad Svartmangatan i stället
oklart varför - men en egen teori är att på 1600-talet var det inte populärt
med munkar och nunnor när Sverige förde krig mot katolicismen ute i Europa.
Galleri Svea
på Köpmangatan.
Notera att varumärket inte hör till målningen
utan ligger tryckt på fönsterglaset i skylten.
Duva på Baggensgatan.
Manifestation vid Slottsporten
men inget för vakthavande att bry sig om.
Rabatterna fylls med plantor
när staden som sagt ska bli grönare än någonsin.
Årets färger skulle kunna vara blå och orange.
Smålandstorget???
"Projektet genomförs av fastighetsbolaget Pembroke Real Estate i nära samverkan med Stockholms stad och målsättningen att förvandla Hästen, ett av Stockholms mest centrala kvarter, till en mer tillgänglig plats där människor kan arbeta, bo, shoppa och umgås. Kvarteret ringas in av Regeringsgatan, Mäster Samuelsgatan och Norrlandsgatan där det nya Smålandstorget är en del av stadsutvecklingsprojektet och en ny mötesplats i centrala Stockholm."
http://news.cision.com/se/pembroke
Malmskillnadsgatan
där lyftkranarna flockas
och redaktören skriver "check!" på kontrollblocket.
Träningsrunda?
Ute på uppdrag??
Bara noterat som exceptionellt!
Boka din konsertserie nu!
Läs om säsongen på http://konserthuset.se
Kungsgatan sedd från ett taxitak.
Hörnskulptur i natursten på fasaden till Vinkelhaken 9.
Här på Gamla Brogatan kunde August Strindberg, Anders Zorn
och Nils Ferlin bli påträffade i början på 1900-talet
och under 1970-talet låg härden legendariska butiken Puss & Kram.
Blue Fox, Indiana Store, Elskling, Volt, Grandpa, Kawaii, Red Wing Shoe,
Sko-Uno, Dance & Gym... butiker som får 1970-talet att leva vidare.
Vasagatan.
Asfalten rivs upp på Rådmansgatan.
"Beläggningsarbete på Rådmansgatan 0700 - 1900 16-18 april.
Vänligen välj annan väg!"
Designad hytt som möjligen inte ses med blida ögon hos alla
men redaktören kan ha helt fel
och har som vanligt ingen egen mening i frågan.
Scalateatern - underhållare sedan 1918.
Där längs fasaderna på de kolorerade byggnaderna
startar Torsgatan som passerar fyra postnummer
innan den slutar där Solna tar vid.
Stockholm Centralstation.
Clarionhotellet Signs utskott som regnskydd.
Färglådan på Gamla Brogatan.
Åhléns detta hus som tidigare innehöll allt
och nu har "utvecklats" till parfymeri.
Klara kyrka.
Sankta Klara.
Altartavlan är från 1766 och målad av Jonas Hoffman,
altaruppsatsen utfördes 1787–1790 av C F Adelcrantz och dopfunten av Thor Thorén 1908. Altaruppsatsen flankeras av två knäböjande änglar,
dessa är ditplacerade året 1904 efter ett gipsoriginal av Johan Tobias Sergel (1740-814).
Jonas Hoffman (1728-1780) föddes i Örebro.
Målningen är utförd 1766 och motivet är
"Kristi nedtagning från korset".
Anses som en av landets bäst utförda altarmålningar.
Johan August Sandels (1764-1831) greve och den siste fältmarskalken i Sverige.
Han deltog i Finska kriget vid:
Slaget vid Pulkkila - 2 maj 1808 - svensk seger
Slaget vid Pulkkila - 2 maj 1808 - svensk seger
Slaget vid Toivala -18-29 september 1809 - rysk seger.
Slaget vid Virta bro - 27 oktober 1808
Slaget vid Hörnefors - 5 juli 1809 - rysk seger
Den slutliga vapenvilan ingicks i Frostkåge gästgivaregård norr om Skellefteå
den 2 september 1809.
Freden undertecknades senare i Fredrikshamn den 17 september 1809:
Finland, Åland samt delar av dåvarande Västerbotten och Lappland avträddes till Ryssland
Finland, Åland samt delar av dåvarande Västerbotten och Lappland avträddes till Ryssland
och blev Storfurstendömet Finland.
Sandels innehade positionen som riksståthållare i Norge åren 1818-1827.
Dock förlorade han med tiden kung Karl XIV Johans förtroende
och blev entledigad från ståthållaruppdraget.
Sandels blev mot slutet av sin ståthållartid alltmer positiv till
Sandels blev mot slutet av sin ståthållartid alltmer positiv till
norska stämningslägen vilket gjorde kungen nervös och orolig.
Sandels dog i Stockholm och jordfästes i Klara kyrka
där han idag kan få sitt gravmonument beskådat.
Begravningen blev storslagen med närvaro av kronprins Oscar
och med psalmdiktaren och sedermera biskopen Frans Mikael Franzén
som "tjänsteförrättande präst".
Fönstren i norr och söder har
glasmålningar från 1888, utförda av F X Zettlers
glasmästeri i München.
Över bänkarna på var sida mittgången, hänger nio elektriska
armaturer. De är förgyllda med snäckformade reflektorer.
Varför Sankta Klara?
S:ta Clara av Assisis efterföljare kom till Stockholm
och etablerade Sveriges första och enda klariss-kloster
på mark alldeles nära den plats där S:ta Clara kyrka idag ligger idag.
Gustav Vasa rev nunneklostret och det blev hans son Johan III
som startade bygget av det som idag är Klara kyrka.
Bygget startade 1572 och kyrkan har byggts om otaliga gånger sedan dess.
Senast kyrkan restaurerades var åren 1884-1886.