För att ytterligare spä på pessimismtongångarna så nödgas den förmodligen bästa spiken Edge Boko garderas med Quattro Lane, vågar inte riskera att en gång till flyga på Bodens Hanna Olofsson.
Annars har det förutom det eviga regnandet varit en vecka fylld med nya musikaliska intryck, ett stort tack till björnidet för tillhandahållandet av icke minst den kinesiska cd:n, sedermera måste också noteras att Neil Diamond klarligen förtjänar plats på den övre halvan av 200 i topp listan och det är inte dåligt.
I afton har det dock blivit mycket Hoyt Axton, två lysande duetter med Reneé Armand "I Dream Of Highways" och "Boney Fingers", sedan måste också nämnas Harry James Orchestra med "I'm Beginning To See The Light" och slutligen konstateras att världen sannerligen tett sig betydligt torftigare för träsktrampare, om det inte vore för den tid Waylon Jennings vandrade på denna vår, förmodligen, enda jord. "Ivory Tower" och "A Long Tim Ago" är bara två exempel på varför han alltid kommer vara nummer ett på denna imaginära 200 i topp lista.
Raden i all sin diminutiva glans
Lopp 1: (5) D'One R: 10,2
Lopp 2: 3 - 4 R: 2,1
Lopp 3: 3 - 4 - 5 - 6 - 7 - 8 R: 1,10
Lopp 4: (1) Ready For More R: 3,7
Lopp 5: 1 - 2 - 3 - 5 - 10 - 11 - 12 - 13 - 14 R: 6,7
Lopp 6: (4) Jeppas Maxi R: 12,2
Lopp 7: 1 - 13 R: 14,12
216 aspirerande rader a' 108 kritiserade riksdaler
Tjampens bildrapport från träsklinjen:
Genom ett regnigt träskeuropa...
från Skellefteälven vid Gumboda till gruvgubben vid femvägaskälet i Boliden..
över träskeuropa, från Vänträsk, Storträsk,
Björkliden och Rörträsk.
Veckan då Gullvivan jämnades med marken och försvann och en rök efter lunch på godset.
P.S. Jackes står fortfarande kvar...
©tjampenmobile2015
