Med t-banan och avstigning vid metrostationen Sete Rios/Jardim Zoologico nås Lissabon Zoo.
Lissabon Zoo känns mest som ett fängelse för inspärrade världsmedborgare och det är ju tragiskt att många av jordens levande varelser är på väg att försvinna ute i den fria världen och att man nästan ser det som positivt att några ändå räddas om än till en livslång tillvaro i fängelse.
Ändå ser det mycket bättre ut idag på Lissabon Zoo än för trettio år sedan.
Beslutsam dock skeptisk uppsyn.
Blev rädd för en duva som flög på låg höjd förbi ungen som snabbt rusade till tryggheten i sin ömma moders famn.
Middagsvila för orangutang...
....och mätt gepard.
Stort glädjeuttryck att kunna kissa ändock.
Vem studerar vem?
Märkta vingklippta flamingos.
Vill uppenbarligen helst gå hem.
Giraffen rullar in sin 45 centimeter långa tunga.
Son vid moder.
Takterna sitter i trots fängelsevistelsen.
Mindre lycklig noshörning...
...och inte någon glädje hos buffeln heller - mest sorgsen uppsyn.
Dessa synes dock ha lämplig storlek för den yta som cellerna medger.
Spökvarelse som nog har haft det roligare i livet.
Van att posera för kameran.
Antiloper i vila vägg i vägg med tigercellen.
Städpersonalen på utomhuskaféet utgörs av duvorna som inte sitter inspärrade utan har en skonad tillvaro när det städar undan på borden efter människornas mellanmål.
Vill man kan man åka karusell också på zoo - rida rida ranka hästen heter Blanka.
På metrostationens kakelväggar målningar som visar fångarna på zoo i frihet.
