Redaktören presenterar Gamla Stan i bredband alternativt smalfilm.
Västerlånggatan och restaurang Mårten Trotzig.
Den tyskfödde Mårten Trotzig föddes i Wittenberg 1559
och hamnade i Stockholm där han etablerade sig som köpman och
handlade med järn och koppar.
I restaurangens meny väljer vi som förrätt en vit sparrissoppa
med citronbröd som tillbehör och betalar 195:- för den.
Sedan tar vi halstrad rödingfilé med jordärtskockspuré, grönsparris,
tomatvinägrett och rostat Tvärnöskinka chips och lägger ut 288:-.
Till dessert en varm äppelstrudel med vaniljsås (138:-) och eftersom
vi tycker om efterrätter så tar vi även och smakar på en havtornscheesecake (118:-)
då vi aldrig har testat den tidigare.
Men på Mårten Trotzig serveras även en lunchbuffé för 115:-
så det blir nog buffén trots allt - möjlighet till dessert även där.
Själagårdsgatan under bearbetning igen.
Under kastanjen
ingen vår synes än.
Så har vi Staffan Sosses Gränd till vänster
och Göran och draken framför oss.
Men redaktören tittar in i ett fönster på Köpmangatan.
Innan han kliver in på
Skeppar Olofs Gränd.
Gränden har fått sitt namn efter Olof Eriksson som var känd som Skeppar Olof
En skeppare och rådman i Stockholm och sedan 1525 i Gustav Vasas tjänst.
En skeppare och rådman i Stockholm och sedan 1525 i Gustav Vasas tjänst.
År 1526 blev han skeppare på örlogsfartyget Ugglan.
Skeppar Olof var en av kungens främsta medhjälpare
i arbetet med att bygga upp en svensk flotta. Skeppar Olof var både skeppsmästare och befälhavare.
Valvet mot Köpmangatan med den överbyggnad
som här syns i mitten på bilden härrör från år 1570.
Olof blev en förmögen man och ägde flera gårdar i Stockholm,
en av dessa gårdar låg vid gränden
som 1548 första gången omnämns som Skeppar Olaffz grend.
Olof Eriksson är begravd i Storkyrkan år 1555.
Järnpojken på Finska kyrkans bakgård har nu både mössa och sjal
och ganska mycket slantar på sitt bord.
Bakgården till Finska kyrkan (Bollhustäppan)
- fotfäste på kullerstenen med måttlig funktionsnedsättning.
Trädgårdsgatan anlades redan på 1400-talet genom ett område
som bland annat innehöll den kungliga köksträdgården.
Redaktören utövar några sekunders fasadstudie runt Bollhustäppan.
Innan han kommer ut på Slottsbacken
och kylan känns 1700-tal.
Högvakten i ett stort smil.
Vad tänker han på?
Bilden är tagen på hundra meters håll med zoom
så insåg han att här zoomas man in...
Sådant som en redaktör utan glasögon
får uppleva när han väl kommer hem.
Vapensköldsliknande tingest ovan entrén till Tessinska Palatset.
Tessinska palatset uppfördes mellan 1694–1701
och fungerade som familjen Tessins bostad
- lämpligt eftersom herr Tessin var arkitekten bakom Slottet.
Nicodemus Tessin den yngre ritade palatset.
Till vänster och höger om entréporten står två Atlanter.
