En dag som denna.
En dag som inte tycks bli någon dag.
Utevistelse i tunt svagt droppregn - duggregn.
Vid havsnivå (där redaktören befinner sig)
och utan vind (vilket är det rådande fallet denna dag)
så faller duggregnets droppar med diameter på 0,5 mm
och utan vind (vilket är det rådande fallet denna dag)
så faller duggregnets droppar med diameter på 0,5 mm
i en hastighet av ungefär 2 meter per sekund.
Sommarens större droppar som är tio gånger större
faller med 9 meter per sekund.
Utevistelse som ett måste då lagret av tvättmedel har sinat
och det är i afton tvätt som gäller.
Dessutom har olivoljan sinat.
Paraplyerna på Katarinavägen
mest för dem som tycker sig ha en frisyr att vårda.
För oss övriga är ett duggregn i oktober inget att oroa sig för.
Det blänker om hustaken i slottskvarteren
och någon ljusan dag kan vi inte förvänta oss idag.
Vi kan njuta av inomhustjänst lugnade av ljudet från
bilar i rörelse mot våta vägbanor.
Med blicken höjd mot horisonten i norr
så kan man nästan tro att himlen därborta i kranstaden
är ljusan blå men detta är bara en illusion.
Himlen är gråvit och vinden är inte ljum
- vinden är knappt kännbar -
och det är luften i sig som är kall.
Maxtemperaturen är utlovad till nio grader plus.
Jorden mår utmärkt av detta stilla ihållande regn.
Mörkt är det i jorden
men detta är ju ingen ljusan dag.
Färjorna över Strömmen glider fram
utan att behöva klyva några vågor.
Hemmavid vid idet
så är det en ändå ingen tyst lördag.
Folk beter sig som det regnar helt enkelt
även om det regnar.