Staden krymper

En natt fylld av upplevelser

i en orolig drömvärld.

Nu stannade nattens upplevelser

i det undermedvetna

men någonting hände i natt

som lade sordin på stämningen.

Tungt att vara människa ibland

även om man egentligen inte vet vad som hände egentligen.

Där i drömvärlden.

En solig lördag ska väl muntra upp lite...

men i den skog som ligger på skuggsidan i livet

är det mest dysterkvistar på träden.

Damen med hunden är inte glad idag.

Årstiden är påfallande tydlig på platser dit solen aldrig når.

"Droppen urholkar stenen, icke genom sin kraft utan genom att ofta falla."

Säger man detta på latin så blir man en tänkare

"Gutta cavat lapidem, non vi seds aepe cadendo"

och då lämnas skuggsidan och glädjen återkommer med Banankompaniet.

Banan-Kompaniet - låter på något vis som en suspekt arbetsplats i en pilsnerfilm från 30-talet

- som något som inte hör hemma i dessa mondäna tider.

Men företaget är fortsatt i aktivitet med odling, transport, mogning och marknadsföring

av bananer. Företaget grundades år 1909 av en norrman Carl Mathiessen i Göteborg

och bananen hade därmed kommit till Sverige.

Idag ägs det icke att förvånas över av världserövrare - i bananfall betyder det Dole.

Det är inte bara i träskmarkerna i norr

som övergivna järnvägsrälsar kan finnas.

Svindlande höjder på heden.

Dagens maxtemperatur +8 grader.

Luftfuktigheten har varit 73 % och risken för nederbörd som synes 0 %.

Fem-klubben i stilla ritt lämnar heden.

Jorden snurrar runt sin egen axel

med en hastighet av 860 km/h i Stockholm.

Yrschligt att inse när man blickar uppåt mot himlavalvet.

Vid vatten blåser en vind med 3 meter per sekund.

Och Sverige är i fredens tjänst på strand

samtidigt som vi exporterar vapen.

Den svenska exporten av krigsmateriel uppgick till 11 miljarder kronor 2016.

Det är en ökning med 45 procent jämfört med 2015,

enligt Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som nu ser ett trendbrott.

Fredligare med hösten.

Dags att stänga utomhuskaféerna

och stolarna tycks hålla med om detta.

Trädgård som vuxit ut på trottoaren.

När kanslikasernen i kvarteret Krubban invigdes var den Stockholms största byggnad

efter Slottet.

 År 1817 togs hela anläggningen i bruk. 
Det centrala utskjutande mittpartiet innehöll regementets administrativa lokaler

samt vaktrum och arrester.

Katarina kyrka fullt synlig från Östermalms militäranläggningar.

Ångbåten Stockholm och strosande höstfolk.

Staden krymper.

Staden blir mindre och mindre för varje dag.

Dags att söka nya vyer.

Säger till Lumix Panasonic:
"This town ain´t big enough for both of us".

Får finna nya vinklar på Karl XII.

Gränsen för att ta sin latte utomhus

går tydligen vid åtta grader.

Även om man uppenbarligen väntar sig gäster här

med stolar på plats och blomma på bord.

Bäst att ta sig hemåt.

En snabbtitt in i trädgården framför regeringsbyggnaden.

Otaliga är de löv som blivit föreviga denna höst.

Fotografen vilar benen

med att luta sig mot trafiksignalens stolpe.

Fallrisk - men ingen fara -

fotografen fick ordning på fötternas position

när det väl slog om till grönt.

Sedan fuskade han och tog bussen hem från Tegelbacken

där det var ett bra tag sedan Olle Adolphsons text var giltig:
Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt